Ajankohtaisiin

Det underskott som ökat under årens lopp avhjälps inte med anslagen i budgetpropositionen

Inrikesministeriet
27.9.2021 11.37
Pressmeddelande 119/2021

I budgetpropositionen för 2022 föreslås sammanlagt cirka 1,566 miljarder euro under inrikesministeriets huvudtitel. Polisväsendets andel av detta är 856 miljoner euro, Gränsbevakningsväsendets cirka 280 miljoner euro, räddningsväsendets och Nödcentralsverkets 87 miljoner euro och migrationens 160 miljoner euro.

I enlighet med budgetpropositionen sjunker anslagsnivån inom inrikesministeriets förvaltningsområde med 10 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Skyddspolisens och Migrationsverkets anslag minskar till följd av tidigare rambeslut, men för andra ämbetsverk föreslås mer pengar än i år. Helheten blir negativ främst till följd av de minskningar av teknisk natur på sammanlagt 39 miljoner euro som föreslås under momenten för mottagande. Dessa minskningar baserar sig på det minskade antalet asylsökande och det minskade anslagsbehov som detta medför.

Det ekonomiska läget inom inrikesministeriets förvaltningsområde är mycket utmanande. Finansieringsunderskottet inom förvaltningsområdet har uppstått under en längre tid. Den nuvarande regeringen har gjort flera tillägg som dock inte är på en tillräckligt hög nivå för att åtgärda detta finansieringsunderskott. Det är klart att läget inte fås under kontroll på en gång och på kort tid. 

Polisens finansiering har ökats under denna regeringsperiod

För polisens omkostnader föreslås nästan 808 miljoner euro. Ökningen är cirka 8,6 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

I enlighet med regeringsprogrammet och rambeslutet har polisen år 2022 10 miljoner euro till förfogande för att öka antalet årsverken för polismän så att målnivån på 7 500 årsverken ska uppnås. År 2023 stiger anslaget i enlighet med ramen till 18 miljoner euro.

Vid budgetförhandlingarna beslutade regeringen att öka polisens finansiering med sammanlagt 10,6 miljoner euro för upprätthållande av antalet årsverken och fortsatt verksamhet för enheten mot människohandel. Dessutom fick polisen 1,2 miljoner euro och 15 årsverken för att bekämpa brott som riktar sig mot kritiska sektorer samt 1,05 miljoner euro för de utgifter som föranleds av ändringen av 25 kap. 9 § i strafflagen (olaga hot).

Trots att polisens anslagsnivå höjs är situationen svår, eftersom utgifterna har ökat snabbare än anslaget har ökats. Eftersom det finns ont om spelrum i de offentliga finanserna blir polisen tvungen att nästa år vidta anpassningsåtgärder för att utgifterna ska motsvara den tillgängliga finansieringen.

Polisens anslag anvisas i enlighet med regeringsprogrammet så att resurserna riktas till polisens operativa verksamhet. Anslagen riktas så att polisens närvaro och synlighet tryggas särskilt i de områden där servicenivån är lägst, såsom i glesbygden. Dessutom tryggas verksamhetsförutsättningarna för polisens nationella grupp och nätverk som är specialiserade på människohandelsbrott.

Tilläggsfinansiering för bekämpning av grå ekonomi

Genomförandet av programmet för bekämpning av grå ekonomi fortsätter. För att säkerställa en effektiv övervakning och verkställighet av bekämpning av penningtvätt föreslås cirka 1,3 miljoner euro, vilket är en del av finansieringen ur EU:s återhämtningsinstrument.
För Skyddspolisen föreslås 40,8 miljoner euro, vilket är 3,7 miljoner euro mindre än den finansiering som beviljades i budgeten för 2021. Minskningen beror på att den tidsbundna finansieringen av informationssystem slopas.

Anslagen för gränssäkerhet ökas måttfullt

Det föreslås 275 miljoner euro för Gränsbevakningsväsendets verksamhet och 5 miljoner euro för anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för att trygga gränssäkerhetens prestationsförmåga och antalet gränsbevakare. Genom tillägget höjs anslaget till 3,3 miljoner euro.

Ökade anslag för nödcentralsdatasystemet och tryggande av antalet jourhavande vid nödcentraler
Det föreslås sammanlagt cirka 87,5 miljoner euro för räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Av detta föreslås cirka 21 miljoner euro för räddningsväsendets omkostnader och 65 miljoner euro för Nödcentralsverket. Cirka 2 miljoner euro föreslås för särskilda utgifter.

För att säkerställa resurser för jourhavande vid nödcentraler har det reserverats sammanlagt 2 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner euro mer än i budgeten för innevarande år. För underhåll och utveckling av nödcentralsdatasystemet föreslås ett tillägg på 4,2 miljoner euro, vilket betyder att finansieringen stiger till sammanlagt 4,7 miljoner euro 2022.

I budgetpropositionen ingår 0,4 miljoner euro för behoven av tilläggsresurser för styrningen av räddningsväsendet i välfärdsområdena. Inom räddningsväsendet och beredskapen finns samtidigt också andra betydande utvecklingstryck, såsom att stärka den riksomfattande ledningen och prestationsförmågan och att trygga antalet räddare som utbildas.

Regeringen satsar på att öka arbetskraftsinvandringen

I kapitlet för migration föreslås sammanlagt drygt 160 miljoner euro. För Migrationsverkets och de statliga förläggningarnas omkostnader föreslås ett anslag på 65 miljoner euro. Verkets finansiering minskar med 1,7 miljoner euro jämfört med budgeten för 2021. Minskningen beror på bortfall av tillägg av engångsnatur.

Regeringen har ökat finansieringen för minskande av anhopningen av ansökningar om uppehållstillstånd på grund av arbete och studier, för automatiseringsutvecklingen och för utvecklingen av det elektroniska ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden (UMA).

Vid budgetförhandlingarna ökade regeringen anslaget för tryggande av verksamheten och främjande av arbetskraftsinvandring med 2 miljoner euro samt anslaget för att påskynda behandlingen av uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt arbetstagare med 1 miljon euro. Genom EU:s återhämtningsinstrument fås 7,8 miljoner euro, som används för att genomföra en digital infrastruktur som utnyttjar automatisering till stöd för invandringen av experter. Alla dessa extra satsningar är viktiga steg för att öka arbetskraftsinvandringen så att den ökande bristen på arbetskraft kan bekämpas.

Ytterligare information
Kati Korpi, ekonomi- och planeringsdirektör, tfn 0295 488 513
Heikki Sairanen, minister Ohisalos specialmedarbetare, tfn 050 456 4662