En rapport om säkerheten i glest bebyggda områden publicerades i Rovaniemi i dag. Den innehåller åtta åtgärdsrekommendationer för att öka säkerheten och trygghetskänslan i glest bebyggda områden. En av de centrala rekommendationerna är att öka samarbetet såväl mellan myndigheter som med organisationer.
Inrikesminister Päivi Räsänen, som tog emot rapporten, konstaterade att det av utredningen framgår hur mycket man genom att öka samarbetet mellan myndigheter och med organisationer kan förbättra säkerheten och trygghetskänslan.
- Förbättringen av säkerheten i glest bebyggda områden ingår i regeringsprogrammet. I Lappland och Norra Karelen genomfördes 2009 - 2011 ett pilotprojekt för effektivisering av det operativa samarbetet mellan polisen, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet. Projektet gav tydliga resultat i form av förbättrad säkerhet. Den praxis som utvecklats inom projektet och som konstaterats fungera bra har enligt regeringsprogrammet blivit en del av den bestående verksamheten. När det gäller räddningsväsendets uppgifter i områden nära gränsen anlände gränsbevakningsväsendets patrull år 2013 i 70 - 80 procent av fallen först till platsen. Enligt beräkningarna anlände patrullen i dessa fall till platsen i medeltal 10 - 20 minuter snabbare än om man hade väntat på räddningsväsendets enhet. Den tiden kan betyda mycket med tanke på den som behöver hjälp, konstaterade minister Räsänen i sitt tal.
Erfarenheterna av samarbetet mellan polisen och den frivilliga räddningstjänsten (Vapepa) och avtalsbrandkårernas verksamhet visar också att tydliga avtal och den utbildning som myndigheterna erbjuder förbättrar resultatet av samarbetet mellan frivilliga och myndigheter. Ofta lönar det sig att ge ansvaret för samordningen till myndigheterna.
Enligt statistiken finns det mycket glesbygd i norra och östra Finland, men också annanstans. I rapporten har man sammanställt information om säkerhetsläget i glest bebyggda områden, om säkerhetstjänster och om erfarenheter av trygghet. Utöver de traditionella säkerhetsmyndigheternas verksamhet har man i rapporten tagit in uppgifter om verksamhet som ordnas av organisationer vars syfte är att öka säkerheten och trygghetskänslan.
Motstridig trygghetskänsla i glest bebyggda områden
Enligt enkäterna anser största delen av dem som bor på landsbygden att deras boendemiljö är trygg och att det är en av landsbygdens attraktionsfaktorer. Man är inte rädd för våld. I nödsituationer kan det i alla fall ta en lång tid för polisen, brandkåren eller ambulansen att anlända till platsen. Detta påverkar trygghetskänslan även om man aldrig själv hamnat i en nödsituation.
I Lappland har polisens aktionsberedskap i brådskande larmuppdrag förbättrats under de senaste åren. Två tredjedelar av larmuppdragen utförs i tätbebyggda områden. Enligt rapporten var nivån på brott mot liv 2010 - 2012 högst i Lappland. Ungefär en fjärdedel av räddningsväsendets larm skedde i glest bebyggda områden. De vanligaste larmuppdragen i Lappland var uppgifter i anslutning till första insatsen och trafikolyckor, medan uppgifter i anslutning till automatiska brandlarm kom på tredje plats.
Säkerhetsarbete i byar
Under de senaste åren har man utarbetat allt fler säkerhetsplaner för byar. De har ökat säkerheten i byarna och trygghetskänslan bland byborna. Säkerhetsarbetet i byarna lyckas bäst när kommunens myndigheter och andra myndigheter stödjer det. I rapporten rekommenderas att säkerhetsarbetet i byarna fortsätter och att man ser till att det är en oupplöslig del av säkerhetsarbetet i kommunen. För byborna är det viktigt att känna att de kan påverka säkerheten i vardagen i den egna byn. Inrikesministeriet håller på att förnya den riksomfattande styrningen av säkerhetsplaneringen med syfte att den bättre ska stödja det lokala arbetet.
Personalresurserna vid avtalsbrandkårer måste tryggas
Räddningsväsendets tjänster i glest bebyggda områden är ofta i hög grad beroende av avtalsbrandkårer. Andelen äldre ökar snabbt i glest bebyggda områden och den flyttning inom landet som riktar sig till tillväxtcentra med omgivning fortsätter. Attityderna mot organisationsverksamheten har ändrats. Man vill inte förbinda sig till ett långvarigt arbete men är i stället färdig att arbeta en kortare tid för de värden som man upplever som viktiga.
Till följd av utvecklingen kan det bli svårt att rekrytera medlemmar till den frivilliga brandkårsverksamheten. Organisationerna bör effektivisera rekryteringen av nya medlemmar till den frivilliga brandkårsverksamheten genom att utnyttja den nyaste undersökningen som ger information bl.a. om motiven att delta i den frivilliga brandkårsverksamheten.
Verksamhetsmodellen Vardagstrygghet i kommunerna tas i bruk i glesbygdsområden
I Lappland och Nordöstra Österbotten har man skapat en verksamhetsmodell som heter Vardagstrygghet i kommunerna. Den har som mål att effektivisera säkerhets- och välfärdsarbetet i kommunerna. Verksamhetsmodellen belönades i november som Europas bästa projekt för utveckling av nya verksamhetsmodeller för att ta sig ur den ekonomiska krisen. Ibruktagandet av verksamhetsmodellen i kommuner i glest bebyggda områden ger tilläggsresurser till förebyggande verksamhet och till att producera tjänster som är viktiga speciellt med tanke på säkerheten.
Säkerhetsläget i glesbygden följs upp
Inrikesministeriet publicerade den första rapporten om säkerhetsläget i glest bebyggda områden år 2009. Rapporten behandlades i ministergruppen för den inre säkerheten och i samband med detta godkändes rekommendationerna för att förbättra säkerheten inom glest bebyggda områden. Rekommendationerna gällde bl.a. att trygga kontinuiteten av den verksamhet som omfattar första insatsen och förbättra säkerheten för den äldre befolkningen.
Genomförandet av rekommendationerna har gått mycket bra. Detta visar att bedömningen av säkerhetsläget i glest bebyggda områden i ett brett perspektiv har främjat arbetet för att upprätthålla säkerheten i dessa områden.
Rapporten behandlas i ministergruppen för den inre säkerheten ännu i vår.
Bekanta dig med rapporten (på finska): www.intermin.fi/publikation/062014
Ytterligare information:
chefen för sekretariatet för den inre säkerheten Tarja Mankkinen, tfn 040 595 57 60
