I Västra Nylands räddningsverks område omkom tre personer i eldsvådor år 2021. Räddningsverket ryckte ut för trafikräddning över tusen gånger. Antalet skadebekämpningsuppdrag minskade, eftersom det inte förekom några hårda stormar. Antalet utryckningar inom akutvården ökade med över tio procent. Största delen av dessa berodde på patientens svaga allmäntillstånd, fall omkull eller bröstsmärta.
”Liksom i fjol påverkade coronapandemin Västra Nylands räddningsverks verksamhetsår. Genom att planera verksamheten kunde vi sköta alla tjänster trots pandemin. Inte ett enda räddnings- eller akutvårdsuppdrag blev ogjort, men det hade en prislapp. Personalkostnaderna var ordentligt större än budgeten. Förhandsbeskedet om bokslutet 2021 uppvisar ett underskott på en miljon euro”, säger räddningsdirektör Veli-Pekka Ihamäki.
Att upprätthålla den dagliga beredskapen på alla brandstationer var svårt, eftersom coronaisolering och karantän gav upphov till en ovanligt hög frånvaro. Det har varit svårt att få vikarier, eftersom det råder brist på yrkesutbildad räddningspersonal. För att avhjälpa frånvaron har personal flyttats mellan olika brandstationer, till och med mitt under ett arbetsskift.
Det har dock lyckats att hålla personalen på skiften minst på en miniminivå nästan varje dag och coronapandemin har inte påverkat tillgången på hjälp. Det är till största delen personalens förtjänst, menar räddningsdirektör Ihamäki.
”Personalen har flexat verkligen bra, ett stort tack till dem.”
Avtalsbrandkårerna i Västra Nyland utgör en del av räddningsväsendets struktur. Deras förmåga att verka också under en pandemi var viktigt för tjänsteproduktionen. Till exempel hjälpen vid släckningen av skogsbranden i Kalajoki bestod nästan helt och hållet av personal som samlats ihop från avtalsbrandkårerna. Också initiativet om att åka till Kalajoki kom från avtalsbrandkårerna.
Ansvaret för att ordna räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdet i början av 2023. Västra Nylands räddningsverk har ända från början aktivt deltagit i beredningen. Finansieringen av verksamheten kommer i fortsättningen från finansministeriet till välfärdsområdet och enligt beslut av välfärdsområdesfullmäktige vidare till räddningsverket.
”Förändringen är historisk. Den över hundra år gamla termen ”palokunta” (brandkår) kanske samtidigt går till historien”, tror Ihamäki.
36 personer räddades ur omedelbar fara
Räddningsverket räddade 36 personer ur omedelbar fara år 2021. Av dem räddades 7 ur eldsvådor, 16 ur fordon i trafikolyckor och 13 ur andra farosituationer, såsom ur vatten, ras eller olyckor på byggplatser. Tre personer omkom i eldsvådor.
”Dödsfall vid eldsvådor är alltid beklagliga. Det är dock bra att ingen skadades allvarligt. Antalet lindrigt skadade uppgick till 24 personer, vilket är ett mycket litet antal för Västra Nyland”, säger riskhanteringschef Tuomas Pälviä.
Den positiva utvecklingen beror sannolikt på att brandvarnarna fungerat som de ska och människorna har haft tid att sätta sig i säkerhet. Speciellt i husbolag verkar brandvarnare vara i bättre skick än i egnahemshus”, fortsätter Pälviä.
Under de senaste åren har brandvarnarnas användning och funktion utvecklats i positiv riktning. Det finns något fler brandvarnare i hemmen än förr. De installerade brandvarnarna fungerar som de ska och allt oftare varnar de människorna på platsen.
Pandemin påverkade ordnandet av publikevenemang
Att förebygga olyckor är en viktig och lagstadgad uppgift för räddningsverket. Sätt att förebygga olyckor är bland annat styrning av byggplanering, tillsyn och inspektioner vid byggande samt utbildningar. Sammanlagt 3 172 olika slags övervakningsåtgärder utfördes.
Utbildningarna och evenemangen ger människor information och kunskap om att förebygga olyckor och om att handla rätt vid olycksfall. År 2021 inverkade coronavirussituationen på antalet evenemang, eftersom stora publiktillställningar inte kunde ordnas. Däremot ordnade Räddningsverket utbildningstillfällen i första släckningsinsats och dylikt för smågrupper samt säkerhetsstunder på daghem.
Räddningsverket och avtalsbrandkårerna i området ordnade 516 olika utbildningstillfällen och evenemang om säkerhet år 2021. Evenemangen nådde sammanlagt omkring 42 000 personer, av vilka en betydande del nåddes under bostadsmässan i Lojo i juli–augusti. Dessutom kommunicerade räddningsverket om säkerhet bland annat via sociala medier, webbsidor och pressmeddelanden.
Över tusen räddningsuppdrag i trafiken
Västra Nylands räddningsverk utförde år 2021 sammanlagt 8 317 räddningsuppdrag, vilket var endast 4 färre än året innan. Räddningsverket släckte 149 markbränder, 99 byggnadsbränder och 113 fordonsbränder.
Olika skadebekämpningsuppdrag, såsom röjning av träd som fallit farligt, var 854 till antalet. Sammanlagt 75 uppdrag berodde på översvämningar, regnvatten eller en höjd vattennivå.
Antalet trafikolyckor ökade något och var 1 035 till antalet år 2021. År 2020 inträffade 891 trafikolyckor och året före det 996.
Antalet inspektioner på grund av larmande brandvarande uppgick till 413. Det inträffade 1142 felaktiga larm från automatiska brandlarmsanläggningar. Dessa har minskat något sedan år 2016.
Det inträffade 196 oljeolyckor. Antalet djurräddningsuppdrag var 297. Djuren som räddades var sällskapsdjur, husdjur och vilda djur.
Räddningsverkets akutvårdsenheter fick 46 049 larm
Västra Nylands räddningsverks 23 akutvårdsenheter fick sammanlagt 46 049 larm år 2021. Antalet larm ökade med över tio procent jämfört med år 2020 (41 176). Dessutom larmades enheter för första insatsen från räddningsverket eller avtalsbrandkårerna 2 133 gånger till att hjälpa patienter i nödläge (1768 år 2020). Även antalet första responslarm ökade jämfört med år 2020.
I Esbo, Grankulla och Kyrkslätt inträffade 36 648 akutvårdslarm (2020: 32 848). I Lojo, Högfors, Sjundeå och Vichtis larmades akutvårdsenheterna sammanlagt 13 800 gånger (2020: 13 175) och i Hangö, Ingå och Raseborg sammanlagt 6902 gånger (6874).
Det vanligaste larmuppdraget gällde försvagat allmäntillstånd (19 procent). Det näst vanligaste var olyckor där någon ramlat (13 procent). Det tredje vanligaste larmuppdraget för akutvården gällde bröstsmärta (11 procent). Larm på grund andnöd utgjorde 8 procent och larm på grund av strokesymtom 5 procent.
