Varomaton risujen ja oksien polttaminen on yleinen syy maastopalolle

Roskien sekä puutarhan risujen ja oksien polttaminen on yksi yleisimmistä maastopalon syistä - etenkin kevään kuivattamaan maastoon tuli karkaa herkästi. Pelastuslaitos muistuttaa, että jätteitä ei saa hävittää kotioloissa polttamalla lainkaan ja risujen ja oksien polttamisessa on oltava huolellinen sekä noudatettava viranomaisten määräyksiä.

Risujen ja oksien polttamisesta ei tarvitse ilmoittaa pelastusviranomaiselle. Poikkeuksena sellainen tulenkäyttö josta muodostuu merkittävästi savua. Sen sijaan asuinkunnan ympäristömääräykset tulee selvittää.

Monissa kunnissa risujen, hakkuutähteiden ja lehtien avopoltto nuotiolla, tynnyrissä tai muussa vastaavassa astiassa on taajama-alueella rajoitettu tai kokonaan kielletty. Sekajätettä, muovia tai käsiteltyä puutavaraa ei saa lainkaan polttaa puutarhajätteen seassa. 

Metsäpalovaroituksen, ruohikkopalovaroituksen tai muun tulipalovaaran aikaan avotulen tekeminen on kokonaan kielletty.

Puutarhan risut ja oksat on poltettava aina turvallisessa paikassa ja lähelle on varattava vettä ja alkusammutin. Avotulen tekoon vaaditaan aina maanomistajan lupa, eikä risujen ja oksien polttaminen saa häiritä naapuria. Tulta tulee vartioida koko ajan. Tuhka saattaa pysyä kuumana useita päiviä polttamisen jälkeen ja syttyä uudelleen. Jos palo leviää, sitä voi yrittää sammuttaa ensin itse alkusammuttimella. Jos palo ei sammu, on varoitettava muita ja soitettava viipymättä hätänumeroon 112.

Metsänhoidollinen ja muu kulotus vaatii ilmoituksen pelastuslaitokselle

Kulotuksesta tai muusta merkittävästi savua tuottavasta tulen käsittelystä on ilmoitettava kirjallisesti pelastuslaitokselle vähintään kaksi viikkoa ennen kulotuksen alkamista. Metsämaa tulee kulottaa aina kulotukseen perehtyneen metsäammattilaisen valvonnassa.

Varsinais-Suomen alueella kulotuksesta tulee ilmoittaa pelastustoimi.fi –sivustolta löytyvällä lomakkeella: Kulotus | Pelastustoimi

Oaktsamt eldande av ris och grenar är en vanlig orsak till markbränder

Eldning av skräp samt trädgårdens ris och grenar är en av de vanligaste orsakerna till markbränder – framför allt i mark som har torkats upp på våren kan elden spridas lätt. Räddningsverket påminner, att man inte alls får förstöra avfall i hemmen genom eldning och vid eldning av ris och grenar ska man vara noggrann samt följa myndigheternas bestämmelser.

För eldning av ris och grenar behöver man inte meddela Räddningsverket. Ett undantag är sådan användning av eld som förorsakar mycket rök. Istället ska man utreda hemkommunens miljöbestämmelser. I många kommuner är öppen eldning av ris, avverkningsrester och löv på eldplatser, i tunna eller annat motsvarande kärl begränsat eller helt förbjudet i tätbebyggda områden. Blandavfall, plast eller behandlade trävaror får inte alls eldas upp bland trädgårdsavfall. 
Göra upp öppen eld under skogsbrandsvarning, gräsbrandsvarning eller annan brandfara är helt förbjudet.

Ris och grenar från trädgården ska alltid eldas på en säker plats där vatten och förstahandssläckare ska finnas nära tillhands. För att göra upp öppen eld behövs alltid markägarens tillstånd och eldning av ris och grenar får inte störa grannar. Elden ska vaktas hela tiden. Askan kan förbli varm i flera dagar efter eldningen och kan antändas på nytt. Om elden sprids, kan man först försöka släcka den själv med brandsläckare. Om elden inte släcks, ska man varna andra och omedelbart ringa nödnumret 112.

Skogsskötsel och annan hyggesbränning kräver meddelande till räddningsverket

Hyggesbränning eller annan behandling av eld som producerar betydligt med rök ska meddelas skriftligt till Räddningsverket minst två veckor innan start av hyggesbränning. Skogsmarken ska alltid hyggesbrännas under tillsyn av yrkesman inom skogsbranschen.

I Egentliga Finlands område ska man anmäla hyggesbränning med formuläret som finns på räddningsväsendet webbsidor.