Hoppa till innehåll

 

Har du några frågor? – Jourhavande brandinspektören hjälper
Styrningen av byggandet betjänar kommuner, företag och planerare
Sotare hem en gång om året
Evenemangssäkerheten ligger på arrangörens ansvar
Säkra utrymningsvägar
En brandrisk utgör ett hot mot säkerheten
Du ansvarar för brandsäkerheten i ditt hem
Brandutredningens mål är att förhindra bränder
Olycksrapport 


Vi övervakar att de lagstadgade allmänna skyldigheterna och bestämmelserna iakttas bland annat när det gäller evenemangssäkerhet, kemikalietillsyn och utrymningssäkerhet. Våra kunder består av till exempel företag och sammanslutningar som är verksamma inom vårt område. 

Objektens tillsynsintervall varierar mellan 1–10 år enligt bland annat byggnadernas användningsändamål. Årligen görs i snitt 1 700 regelbundet återkommande tillsynsbesök. 

Vi utför också kemikalietillsyn i anslutning till exempelvis oljeeldningsapparat, specialeffekter, lagring av fyrverkeripjäser och annan småskalig hantering och lagring av kemikalier.

Vid tillsynen framkommer ofta samma typ av säkerhetsbrister. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid till exempel:

  • Underhåll av räddningsväsendets anordningar
  • Utformning, uppdatering och implementering av räddningsplaner 
  • Primärsläckningsredskap
  • Tillgänglighet och användbarhet hos utrymningsvägar, samt utmärkning och belysning av utrymningsvägar
  • Underlättande av räddningsverksamheten (skyltar och belysning)
  • Brandsektionering.

Har du några frågor? – Jourhavande brandinspektören hjälper

Jourhavande brandinspektören ger handledning och råd i frågor som gäller brandsäkerhet, som räddningsplanering och andra frågor som främjar förebyggandet av olyckor. 
Den jourhavande brandinspektören får frågor om till exempel:

  • Hur man gör sig av med trädgårdsavfall genom eldning
  • Fyrverkerier och annan pyroteknik
  • Förvaring av ved och brandfarliga vätskor. 

Här kan du läsa mer om ofta förekommande frågor med svar. 
Den jourhavande brandinspektörens kontaktuppgifter och kontakttider hittar du här. 


Styrningen av byggandet betjänar kommuner, företag och planerare

Hur anlägger jag en räddningsväg? Hur ser jag till att räddningsarbetena löper smidigt i en eventuell olyckssituation?

Vi fungerar som experter i byggnadsstyrning och -tillsyn i samarbete med byggnadstillsynen i regionens kommuner. Konstruktionernas brandsäkerhet påverkar byggnadens säkerhet under hela dess livslängd. Detta ska beaktas vid t.ex. planläggning, planering och användningen av byggnader. I fråga om nybyggen gör vi till exempel särskilda brandsyner i anslutning till att byggnaden tas i användning. Vi handleder kommuner också i planläggningsskedet. 

Brandmyndigheten besitter i princip de bästa kunskaperna för att ta ställning till förutsättningarna för räddningsverksamhet, som:

  • Objektets tillgänglighet och materialegenskaperna som används (räddningsvägar, reservutgångsarrangemang)
  • Arrangemang av släckningsvägar och räddningsverksamhetens säkerhet under arbetet (brandcellernas storlek särskilt enligt en dimensionering som baserar sig på den förmodade brandutvecklingen)
  • Tillgång till släckningsvatten, släckningsvattnets tillräcklighet och hantering vid objektet och dess omgivning
  • Placeringen och installationen av räddningsväsendets anordningar (t.ex. protokoll över installationen av brandlarm, principerna för planeringen av släckningsanläggningar, rökventilationsarrangemang, släckningsvattenledningar, hissar som används för räddningsverksamhet, myndighetsnätets täckning i byggnaden).

Objektkorten ser till att hjälpen hittar fram

Objektkortet är vårt verktyg för att underlätta och påskynda räddningsverksamheten och förbättra räddningspersonalens säkerhet i arbetet. Objektkortet bidrar alltså till att garantera att hjälpen kommer fram snabbt och tryggt.

Verksamhetsutövare utformar objektkort för objekt som har ett automatiskt brandlarm och/eller en automatisk släckningsanläggning. Objektkort behövs också för objekt där man lagrar sådana mängder farliga kemikalier som överskrider anmälningsgränsen.  Kontrollera att objektkortets uppgifter är uppdaterade och aktuella. Anvisningar för hur man gör objektkort och objektkortmodellen finns på vår blankettsida.

Försäkra dig också om att det automatiska brandlarmets uppgifter är uppdaterade hos Nödcentralsverket

Kontaktuppgifter till styrningen av byggandet hittar du här. 
Anvisningar och blanketter för styrningen av byggandet hittar du här.


Anlita en sotare till ditt hem en gång om året

En sotig rökkanal är en brandsäkerhetsrisk. Årligen uppstår många bränder i rökkanaler, vilka skulle ha kunnat undvikas genom regelbunden sotning. Försäkra dig om att det är tryggt att använda eldstaden i ditt hem eller din sommarstuga.

Rökkanaler i bostadshus sotas en gång om året och i fritidsfastigheter med tre års mellanrum. Om en fritidsbostad används året runt ska sotningen göras varje år. Eldstadens användningsgrad och det använda bränslet påverkar sotningsintervallet. En oanvänd eldstad sotas senast innan den tas i användning. Du, byggnadens ägare eller innehavare beställer själv sotningen av den serviceleverantör du vill anlita. 

Sotningen får endast utföras av en person som avlagt yrkesexamen i sotning. Sotaren är skyldig att informera räddningsmyndigheten om brandsäkerhetsrisker som observerats. 

Kontaktuppgifter till sotare hittar du till exempel på Nuohousalan keskusliittos webbplats.

Närmare information om sotning finns på Räddningsväsendets webbplats.


Arrangören ansvarar för säkerheten på evenemang

Arrangören av ett publikevenemang ser till att evenemanget är säkert och ansöker vid behov om de tillstånd som behövs för verksamheten. Ansvaret hos den som arrangerar publikevenemang nämns i räddningslagen (16 §). En räddningsplan görs upp för publikevenemang samt också en första hjälpen-plan för evenemang med över 2 000 personer. Vi ger råd i frågor som gäller räddningsplaner för evenemang.

Planerna lämnas in till Mellersta Nylands räddningsverk minst 14 dygn före evenemanget. I regel kan vi inte behandla planer som lämnas in för sent.

Det tas ut en avgift för kontroller av planer för publikevenemang. Våra avgifter för tjänsterna hittar du här.

Krävs det en räddningsplan för mitt evenemang?

En räddningsplan ska göras upp för ett publikevenemang eller en tillställning där:

  1. Minst 200 personer uppskattas vara på plats samtidigt.
  2. Där det används öppen eld, fyrverkerier eller andra pyrotekniska produkter eller specialeffekter som brandfarliga och explosiva kemikalier.
  3. Evenemangsplatsens utrymningsarrangemang avviker från det normala.
  4. Evenemangets karaktär medför särskild risk för människor.
  5. Om det handlar om tillfällig inkvartering för över 20 personer (t.ex. inkvartering på en skola).

Dessutom rekommenderar vi att det görs upp en räddningsplan i följande fall:

  • Evenemang där publiken består av över 100 personer som hör till en specialgrupp (små barn, äldre, rörelsehindrade m.fl.).
  • Evenemanget ordnas i ett inomhusutrymme som inte har planerats för publikevenemang och publikmängden överskrider 100 personer.

Närmare information samt anvisningar och blanketter för utformandet av en räddningsplan hittar du här. (material på kommande)

Kontaktuppgifter till experter i evenemangssäkerhet vid Mellersta Nylands räddningsverk hittar du här. 


Säkra vägar för utrymning

Kan du ta dig ut ur ditt hem eller din arbetsplats på ett säkert sätt om det till exempel börjar brinna? Är utrymningsvägen säker och fri från hinder?

Det hör till allas ansvar att se till utrymningsvägens säkerhet. Enligt räddningslagen ska en byggnads ägare, innehavare och verksamhetsutövare för sin del sörja för utrymningssäkerheten i en byggnad. Stora risker är till exempel saker som staplats i korridorer och i gångar.

Allmän information om utrymningssäkerhet finns på Räddningsverkets sida.

En utredning om utrymningssäkerheten förstärker beredskapen mot olyckor

Vart evakueras patienterna på en bäddavdelning vid en brand? Hur kan boende på ett servicehem föras i säkerhet vid en olycka?

En utredning om utrymningssäkerheten görs för att trygga säkerheten för personer med nedsatt funktionsförmåga exempelvis vid vårdinrättningar. I utredningen beskrivs hur byggnadens säkerhetsarrangemang, personernas begränsade, försvagade eller avvikande funktionsförmåga samt andra faktorer som påverkar utrymningssäkerheten beaktas i beredskapen mot eldsvådor eller andra olyckor och utrymningsarrangemangen. Verksamhetsutövaren gör utredningen innan verksamheten inleds. Utredningen ska uppdateras med tre års mellanrum eller vid en väsentlig förändring av verksamheten.

I området för Mellersta Nylands räddningsverk finns ca 300 objekt med utredningsskyldighet. Anvisningar och blanketter som behövs för att göra en utredning om utrymningssäkerheten finns här.

Närmare information om frågor som gäller utrymningssäkerhet i området för Mellersta Nylands räddningsverk får du av jourhavande brandinspektören. 
 


En brandrisk är ett hot mot säkerheten

En stor mängd saker i en bostad kan utgöra en brandrisk både för dig själv och för dem som besöker dig och andra som bor i huset. Mängden saker kan också försvåra räddningsverkets räddningsverksamhet och förstavårdarnas arbete. 

Också farliga ämnen som gaser och brandfarliga vätskor eller farliga elkopplingar kan leda till en höjd brandrisk. Enligt 42 § i räddningslagen är alla myndigheter eller en med dem jämförbar person som upptäcker en brandrisk skyldig att underrätta räddningsmyndigheten om detta. Mellersta Nylands räddningsverk kan underrättas i första hand genom att kontakta jourhavande brandinspektören eller genom en anmälningsblankett avsedd för myndigheter. Vi tar årligen emot ca 100 anmälningar från myndigheter om uppenbara brandrisker eller olycksrisker.

Om en förhöjd brandrisk upptäcks i en bostad i ett husbolag ska disponenten underrättas i första hand. Disponenten och husbolaget kan reagera först genom att ge anvisningar och råd. Om husbolagets åtgärder inte räcker till gör disponenten en anmälan till räddningsmyndigheten. Vid omedelbar fara ska man alltid ringa 112. 

Om du upptäcker en förhöjd brandrisk som påverkar boendesäkerheten hemma hos en närstående kan du lämna in en orosanmälan till områdets sociala myndigheter. Närmare information om orosanmälan: Mellersta Nylands social- och hälsovårdsreform, Socialarbetet för äldre i Vanda, Socialt arbete för vuxna i Vanda, Äldreservicen i Kervo och Socialt arbete för vuxna i Kervo.


Du ansvarar för brandsäkerheten i ditt hem

Fungerar brandvarnaren? Syns mitt hus adressnummer från vägen? Du använder väl bastun endast i syfte att bada bastu? Vad ska jag göra i en nödsituation?

Med hjälp av en blankett för självbedömning av brandsäkerheten kan du själv göra en bedömning av brandsäkerheten i ditt hem. I ett husbolag kan var och en med tanke på sin egen säkerhet göra en bedömning av säkerheten i den egna bostaden, men i objekt med skyldighet att göra upp en räddningsplan har husbolagets styrelse hand om den officiella utvärderingen.

Varje år skickar vi självbedömningsblanketter för husbolag med skyldighet att göra upp räddningsplaner (radhus, loftgångshus, flervåningshus) till ca 700 fastigheter och ca 6 000 små- och parhus. De inspekterade objekten väljs årligen på basis av postnummerområdena. Målet är att självbedömningar av brandsäkerheten i bostadshus görs med tio års intervall. I egenskap av räddningsmyndighet gör vi efter kundens självbedömning av brandsäkerheten en riskbedömning. Utifrån den beslutar vi om bransyn vid objektet.

Fick du hem ett brev om självbedömning av brandsäkerheten?  

Svara på enkäten här . Observera att det ID-nummer och lösenord som nämns i brevet behövs för enkäten. 

Skulle du vilja bedöma brandsäkerheten i ditt hem just nu?

Om du denna gång inte fått något självbedömningsbrev men vill göra en bedömning av brandsäkerheten i ditt hem, kan du ta hjälp av självbedömningsblanketten. Du hittar självbedömningsblanketten och annat material förknippat med brandsäkerhet här.


Brandutredningens mål är att förhindra bränder

Varför har det börjat brinna? Vad händer efter branden? Hur kan vi förhindra att liknande bränder inträffar igen? 

Syftet med brandutredningen är att förhindra olyckor och begränsa skadorna samt att utveckla räddningsverksamheten. Enligt räddningslagen (379/2011) ska räddningsverket utföra brandutredning. Mellersta Nylands räddningsverk har som syfte med brandutredningen att undersöka vilka faktorer som påverkat antändningen och följderna av branden samt förhindra motsvarande olyckor bl.a. genom information. Dessutom samlar man under brandutredningen in information för att utveckla räddningsverkets egen verksamhet.

Vid mindre bränder gör räddningsledaren en bedömning av antändningsorsaken och andra saker i anslutning till olycksförloppet och räddningsverksamheten. I fråga om större olyckor gör brandutredningsgruppens medlemmar mer omfattande brandutredningar i samarbete med andra myndigheter, som polisinrättningen i Östra Nyland. Mer omfattande utredningar görs i fall som överskrider tröskeln för utredning. Sådana fall är till exempel bränder som lett till dödsfall eller orsakat allvarliga skador. 

Till brandutredningsgruppen vid Mellersta Nylands räddningsverk hör ca tio brandutredare. Gruppmedlemmarna består av brandinspektörer och brandingenjörer. Brandutredningen berör dock hela räddningsverket och brandutredningar görs i samarbete inom räddningsverket. 

Allmän information om brandutredning finns på sidan pelastustoimi.fi


Olycksrapport 

Räddningsverket gör upp olycksrapporter om olyckssituationer, som bränder. 

Om du i egenskap av part behöver en olycksrapport av Mellersta Nylands räddningsverk, t.ex. för ett försäkringsbolag, kan du be om en med den vidstående blanketten (kommer inom kort). 

Blanketten ska undertecknas och skickas antingen med posten till adressen: Räddningscentralen, PB 8300, 01030 VANDA STAD eller i skannad form till e-postadressen tilannekeskus(at)vantaa.fi.


 

Räddningsverkets kundtjänst (24 h)

Lägescentralen
tfn 09 8394 0000,
tilannekeskus(at)vantaa.fi

Personlig kontaktinformation:
fornamn.efternamn(at)vantaa.fi

Jourhavande brandinspektör

vardagar kl. 9–15  tfn 09 839 50475
paivystavapalotarkastaja(at)vantaa.fi

Tillsynsbyrån

tillsynschef
Sanna Nordman

 
Ort Periodisk tillsyn och allmänna brandskyddsärenden Styrning av planering och byggande samt tillsyn av ibruktagande av byggnader
Hyvinge brandinspektör Seppo Terho
brandinspektör Päivi Lindström (Obs! E-post: paivi.lindstrom2(at)vantaa.fi)
brandingenjör Jarno Kivistö
Träskända brandinspektör  Sami Pelkonen
brandinspektör avoin
brandingenjör Jarno Kivistö
Kervo brandinspektör Maria Laakso brandingenjör Piia Piekkari
Mäntsälä brandinspektör Jari Heikkilä brandingenjör Jarno Kivistö
Nurmijärvi brandinspektör Mari Kangasniemi brandingenjör Mikko Hämäläinen
Borgnäs brandinspektör Maria Laakso brandingenjör Jarno Kivistö
Tusby palotarkbrandinspektör Mika Keltaniemi brandingenjör Kalevi Laakkonen
Vanda brandinspektör Juha Hänninen (Obs! E-post:  juha.p.hanninen(at)vantaa.fi)
brandinspektör Päivi Tammi
äldre brandinspektör  Katja Luoma
brandinspektör  Juuso Veikkola
brandinspektör Janne Rajajärvi
brandinspektör  Maarit Salonen
äldre brandinspektör  Anette Aschan
brandinspektör Faton Ruka
brandinspektör Jussi-Pekka Huttunen

brandingenjör Kalevi Laakkonen
brandingenjör Mikko Hämäläinen
brandingenjör Marko Suominen (kemikalieobjekt inom hela området)
brandingenjör Piia Piekkari (flygplatsområdet)