Internationell verksamhet

Inom räddningsväsendet sker ett kontinuerligt internationellt samarbete med Europeiska unionen, FN, Nato, de nordiska länderna och andra grannländer. Inrikesministeriets räddningsavdelning deltar aktivt i utvecklingen av det internationella samarbetet när det gäller att förebygga, förbereda sig på och ge handräckning vid olyckor och katastrofer i utlandet som orsakats av naturen eller människan.

Inrikesministeriet ansvarar för att lämna bistånd till utlandet vid räddningsinsatser och för att begära internationellt bistånd i enlighet med vad som anges i statsfördrag och Europeiska unionens lagstiftning.

Finland kan genom inrikesministeriets beslut på begäran av en annan stat eller en internationell organisation sända räddnings- och biståndsenheter och sakkunniga inom räddningsväsendet till katastrofområden i utlandet. I vissa situationer kan Finland även genom inrikesministeriets beslut bidra med materialhjälp eller ekonomiskt stöd. Exempel på sådana situationer är naturkatastrofer, miljöolyckor, olyckor som orsakats av människan eller förstörelse till följd av terrorism. Räddningsinstitutet ansvarar för de beredskapsåtgärder inför internationella uppdrag som inrikesministeriet förutsätter.

EU:s civilskyddsmekanism

EU:s civilskyddsmekanism är ett av det finska räddningsväsendets viktigaste verktyg för internationellt bistånd. Civilskyddsmekanismen har inrättats för att förbättra och effektivisera samarbetet mellan länderna i Europa och underlätta samordningen av räddningstjänster i syfte att förebygga, förbereda sig på och bistå vid katastrofer orsakade av naturen eller människan. I mekanismen deltar EU:s alla medlemsstater samt Island, Norge, Serbien, Montenegro, Nordmakedonien och Turkiet (Participating States, PS).

Systemet med räddningsbistånd grundar sig på den nationella beredskapen i de länder som deltar i mekanismen. Det slutliga beslutet om att kapaciteten ska sättas in fattas av medlemsstaterna själva. För närvarande deltar Finland i Europeiska civilskyddspoolen (European civil protection pool) med en grupp för tekniskt stöd (TAST). Modulerna består av snabbt tillgängliga, specialiserade och autonoma räddningsenheter. Medlemsstaternas bistånd samordnas av kommissionen i Bryssel vid GD ECHO:s samordningscentrum (Emergency Response Coordination Centre, ERCC).

Lagstiftningen om civilskyddsmekanismen ändrades 2019, och i samband med reformen inrättades i anslutning till civilskyddsmekanismen en rescEU-kapacitet på EU-nivå för internationellt bistånd i övermäktiga olycks- och krissituationer där de nationella resurserna och civilskyddsmekanismens kapacitet inte räcker till. RescEU-kapaciteten utvecklas framför allt på tre områden: luftburen skogsbrandsbekämpning, medicinska nödsituationer och CBRN. Finland deltar aktivt i utvecklingen och genomförandet av rescEU-kapaciteten, i synnerhet CBRN-kapaciteten. Finland samarbetar också med de övriga nordiska länderna kring utvecklingen av rescEU-kapaciteten.

Under sommaren 2020 lades ett nytt förslag om civilskyddsmekanismen fram. Bakgrunden till förslaget är framför allt det behov av att effektivisera EU:s beredskap att reagera på allvarliga, omfattande storolyckor och krissituationer som framkommit till följd av covid-19-pandemin.

Internationella avtal

Finland har ingått ett flertal regionala och bilaterala avtal om att sända och ta emot räddningshjälp med länderna i närområdet. Dessa avtal gäller såväl förebyggande av olyckor och beredskap som räddningsinsatser vid olyckor. Finland har ingått avtal som gäller räddningsinsatser med bland annat

de övriga nordiska länderna (Nordred)
Estland
Ryssland, och
länderna i Barentsregionen.

Finland är också part i avtal som har ingåtts inom ramen för Arktiska rådet (en flyg- och sjöräddningstjänst för Arktis och arktiskt samarbete i oljebekämpning). Dessutom deltar inrikesministeriet i den permanenta sakkunnigarbetsgruppen för förebyggande av olyckor, beredskap och räddningsverksamhet (EPPR) som är underställd Arktiska rådet.

Gränsöverskridande räddningshjälp inom ramen för avtal som möjliggörs av NORDRED-avtalet om räddningstjänstsamarbete utnyttjas nästan dagligen vid våra gränser i norra Finland.

I dag utnyttjas räddningstjänstens kompetens förutom vid mer traditionell räddningsverksamhet även i stor skala som stöd för humanitära insatser i synnerhet i början av insatserna, då man fokuserar på att bygga upp logistik och infrastruktur för de egentliga biståndsåtgärderna. Finland har under de senaste åren deltagit i internationella biståndsuppdrag bland annat genom att inom ramen för NORDRED-avtalet skicka en räddningspluton med materiel för att bistå Sverige vid skogsbränderna 2018 och genom att via civilskyddsmekanismen skicka materialhjälp bland annat till flyktinglägren i Grekland samt efter jordbävningen i Albanien och explosionen i Beirut i Libanon. Dessutom stödde TAST-gruppen för tekniskt stöd EU:s sakkunniggrupp vid bistånds- och samordningsuppdrag i Beirut.

Via FN:s kontor för humanitärt bistånd (OCHA) kan sakkunnighjälp skickas till arbetsgruppen för katastrofbedömning och samordningsinsatser (UNDAC) och räddningsformationer eller enskilda personer till den internationella rådgivningsgruppen för sök- och räddningsinsatser (INSARAG). Hjälp sänds också via det internationella humanitära partnerskapet (IHP) som har verksamhet på global nivå. Även samordningscentret för Natos euroatlantiska räddningstjänst (EADRCC) kan be om eller förmedla räddningshjälp.

År 2014 var Finland globalt sett det land som mest aktivt skickade sakkunniga till UNDAC.

Övrigt samarbete

Finland samarbetar aktivt på området räddningsinsatser och civil beredskap med de övriga nordiska länderna och bilateralt med grannländerna Sverige, Estland och Ryssland. Räddningsavdelningen deltar också i Natos samarbete kring civil beredskap.