Hur väl förberedd är du på störningar i vardagen?
Beredskap innebär att förbereda sig inför olika störningar, kriser och undantagsförhållanden. Om något exceptionellt inträffar påverkar allas egna beredskap och agerande hur bra vi klarar oss.
Exempel på situationer som kräver beredskap är:
• långa elavbrott och avbrott i vattenförsörjningen
• långvariga driftstörningar i internetuppkopplingen eller banktjänsterna
• naturfenomen, såsom en storm eller terrängbrand
• långvarigare kriser, såsom en pandemi eller militär konflikt.
Bekanta dig med guiden Beredskap för störnings- och krissituationerLänk till en annan webbplats, Öppnas i en ny flik, som riktar sig till hela befolkningen.
Vi rekommenderar alla invånare i området att ha ett hemförrådLänk till en annan webbplats, Öppnas i en ny flik med olika förnödenheter som behövs i vardagen såsom vatten, livsmedel och första hjälpen-utrustning.
Störningar inverkar på samhällets funktioner
Det förekommer störningar av många olika slag, men det går att förbereda sig för dessa situationer. Genom beredskap kan man säkerställa att individers och samhällets olika uppgifter kan ordnas så störningsfritt som möjligt i alla lägen.
Till exempel väderförhållanden kan orsaka olika farosituationer. Aktuella varningarLänk till en annan webbplats, Öppnas i en ny flik hittar du på Meteorologiska institutets webbplats.
Det är räddningsverkets skyldighet att genom beredskapsplaner och förhandsförberedelser säkerställa att vi klarar våra räddningsuppgifter även i fall av kris. Den omedelbara beredskapen inför olyckor upprätthålls vid elva brandstationer. Områdets trettio avtalsbrandkårer stöder oss i vårt arbete.
Fortgående ledningsberedskap vid störnings- och krissituationer.
Kapaciteten att trygga samhällets funktioner testas genom beredskapsövningar som anordnas antingen som begränsade övningar där man bereder sig för störningssituationer eller mer omfattande regionala eller riksomfattande beredskapsövningar.
Kommunerna ansvarar för den egna beredskapen och för tryggande av verksamhetens kontinuitet. Vi stöder den kommunala beredskapen och beredskapsplaneringen inom vårt verksamhetsområde enligt beslutet om servicenivå. Dessutom samarbetar vi med områdets övriga myndigheter, företag och andra aktörer.
Befolkningslarm varnar för fara
I Finland finns ett flerkanaligt varningssystem för att varna befolkningen. Det inkluderar radio, TV, text-TV, 112-appen och ett varningssystem upprätthållen och utvecklad av räddningstjänsten. Vi ser till att invånarna varnas i faro- eller olyckssituation enligt räddningslagens förpliktelserna.
Inom vårt räddningsvärkets område finns det över 70 fasta larmanordningar. Det fasta larmanordningssystemet används främst inom områden med högre risk, bland annat områden med tätare bebyggelse, lager- och produktionsanläggningar för kemikalier samt transportleder. Larmen kan aktiveras antingen vid Mellersta Nylands räddningsverk eller Kervo nödcentral.
Befolkningsskyddslarmens ljud hörs inte nödvändigtvis inomhus. Den är främst avsedd för att varna och vägleda människor utomhus att söka skydd inomhus. Som ett komplement till systemet använder man sig av fordonsmonterade högtalar- och larmsystem.
Befolkningsskyddslarmen testas den första måndagen i varje månad (dock inte helgdagar) genom en testsignal som varar i 7 sekunder. Vid verkliga nödsituationer ges den allmänna farosignalen som hörs i en minut och som kan kompletteras med röstmeddelanden. Till den allmänna farosignalen hör alltid ett varningsmeddelande som sänds via medierna.
Myndigheterna ger vid behov ytterligare meddelanden även via radio, TV och text-TV. Vi rekommenderar att ladda ner 112 SuomiLänk till en annan webbplats, Öppnas i en ny flik-appen. Genom den får man varningsmeddelanden direkt i sin telefon utifrån telefonens positionsdata.
Allmän information om befolkningsskydd
Befolkningsskyddsrummet skyddar till exempel mot radioaktiv strålning, byggnadskollaps och vapenverkan. Deras främsta syfte är att skydda befolkningen i händelse av en militär attack. Uppmaningen om att söka skydd och att ta i bruk skyddsrum ges av myndigheterna.
Inom Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde finns cirka 4800 befolkningsskyddsrum. Skyddsrummen i området är privata skyddsrum i bostads-, affärs- och industribyggnader. Skyddsrummen är byggda för den specifika byggnaden eller byggnadskomplexet, och skyddsrummets skyddsplatser är främst avsedda för personer som permanent bor, arbetar eller vistas i byggnaden. Skyddsrummets storlek och antalet skyddsplatser är dimensionerade enligt byggnadens våningsyta eller antal personer.
Inom Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde finns inga allmänna befolkningsskyddsrum.
Vid behov ger myndigheterna separata instruktioner om åtgärder för byggnader och fastigheter som saknar eget skyddsrum. Åtgärderna kan till exempel vara att söka skydd inomhus eller bygga tillfälliga skydd. Om det är nödvändigt att förflytta befolkningen, avgör statsrådet vilka områden och vilken del av befolkningen förflyttningen gäller. Inrikesministeriet sörjer för den allmänna ledningen av förflyttningen.
Enligt räddningslagens paragraf 71 "Skyldigheten att inrätta skyddsrum i samband med nybygge" ska skyddsrum inrättas för en byggnad eller byggnadsgrupp på samma tomt eller byggnadsplats, om våningsytan är minst 1 200 kvadratmeter och människor bor, arbetar eller annars uppehåller sig stadigvarande i byggnaden eller byggnadsgruppen. För en industri-, produktions- eller samlingsbyggnad eller lagerlokal ska med avvikelse från det som bestäms ovan i detta moment inrättas skyddsrum, om byggnadens eller byggnadsgruppens våningsyta är minst 1 500 kvadratmeter.
Det finns inte längre några bindande föreskrifter om säkerhets- och skyddsmaterial i skyddsrum, såsom verktyg och personliga skyddsutrustningar och deras mängder. Det är dock rekommenderat att skyddsrummet är utrustat med material som behövs för att göra skyddsrummet användbart och för att skydda sig. Skyddsrummet samt skyddsutrustning och -anordningar ska hållas i sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar (Räddningslag § 76).
Enligt räddningslagens kapitel 3 är det byggnadens ägare och innehavare som ansvarar för underhållet av skyddsrummet och skyddsrummets utrustning och anordningar. Räddningsmyndigheten övervakar underhållet av skyddsrummen enligt sin övervakningsplan i samband med brandinspektioner.
