Hoppa till innehåll

Hur väl förberedd är du på störningar i vardagen?

Du klarar vardagen allra bäst vid en störningssituation om du på eget initiativ förberett dig på olika sätt. Den egna beredskapen får stor betydelse till exempel i samband med ett längre strömavbrott, störningar i vattendistributionen eller vid andra plötsliga krissituationer eftersom många människor då samtidigt behöver hjälp och myndigheternas hjälpinsatser ofta dröjer.

Har du ett hemförråd?

Vi rekommenderar alla invånare i området att ha ett hemförråd med olika förnödenheter som behövs i vardagen såsom livsmedel och första hjälpen-utrustning.

Störningar inverkar på samhällets funktioner

Strömavbrott, översvämningar, omfattande kriser som hotar samhällets hela verksamhet. Det förekommer störningar av många olika slag, men det går att förbereda sig för dessa situationer. Genom beredskap kan man säkerställa att individers och samhällets olika uppgifter kan ordnas så störningsfritt som möjligt i alla lägen.

Det är vår skyldighet att genom beredskapsplaner och förhandsförberedelser säkerställa att vi klarar våra uppgifter även i fall av kris. Den omedelbara beredskapen inför olyckor upprätthålls vid elva brandstationer. Områdets trettio avtalsbrandkårer stöder oss i vårt arbete.

Fortgående ledningsberedskap vid störnings- och krissituationer.

Kapaciteten att trygga samhällets funktioner testas genom beredskapsövningar som anordnas antingen som begränsade övningar där man bereder sig för störningssituationer eller mer omfattande regionala eller riksomfattande beredskapsövningar. 

Kommunerna ansvarar för den egna beredskapen och för tryggande av verksamhetens kontinuitet. Vi stöder den kommunala beredskapen och beredskapsplaneringen inom vårt verksamhetsområde i enlighet med beslutet om servicenivå. Dessutom verkar vi i samarbete med områdets övriga myndigheter, företag och andra aktörer.

Befolkningslarm varnar för fara

Vi ser till att invånarna varnas i händelse av fara eller olycka i enlighet med förpliktelserna i räddningslagen. Vi upprätthåller och utvecklar det befintliga befolkningslarmsystemet. Befolkningslarmsystemet är av största betydelse med tanke på beredskapen inför storolyckor och för befolkningsskyddet för att medborgarna ska kunna agera på rätt sätt.

Inom vårt räddningsväsendes område finns det över 70 fasta larmanordningar. Det fasta larmanordningssystemet används främst inom områden med högre risk, bland annat områden med tätare bebyggelse, lager- och produktionsanläggningar för kemikalier samt transportleder. Larmen kan aktiveras antingen vid Mellersta Nylands räddningsverk eller Kervo nödcentral. Som ett komplement till systemet använder man sig av fordonsmonterade högtalar- och larmsystem. 

Befolkningsskyddslarmen testas den första måndagen i varje månad (dock inte helgdagar) genom en testsignal som varar i 7 sekunder.  Vid verkliga nödsituationer ges den allmänna farosignalen som hörs i en minut och som kan kompletteras med röstmeddelanden. Till den allmänna farosignalen hör alltid ett varningsmeddelande som sänds via medierna.

Befolkningsskyddsrum iordningställs inom tre dygn

Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller ett separat utrymme i anslutning till byggnaden eller en separat byggnad vars främsta syfte är att skydda befolkningen i händelse av en militär attack. Under normala förhållanden kan ett skyddsrum fungera till exempel som hobbylokal eller lagerutrymme. Skyddsrummet samt befolkningsskyddsredskap och -anordningar bör dock hållas i sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar.

Inom Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde har alla skyddsrum byggts i anslutning till fastigheter och några allmänna befolkningsskyddsrum finns inte. Förpliktelsen att anlägga befolkningsskyddsrum baserar sig på lag.

Räddningsverkets kundtjänst (24 h)

Lägescentralen
tfn 09 41 9140,
tilannekeskus(at)vakehyva.fi

Personlig kontaktinformation:
fornamn.efternamn(at)vakehyva.fi

Jourhavande brandinspektör

mån. ons. fre. kl. 9–15  tfn 09 4191 4475
paivystavapalotarkastaja(at)vakehyva.fi