Tillbaka
Den som är förberedd klarar sig bättre – Räddningsverket i Östra Nyland uppmanar invånarna att bekanta sig med beredskapsguiden
Inrikesministeriet gav i november ut en beredskapsguide för störnings- och krissituationer, som är en övergripande sammanställning av olika aktörers beredskaps- och verksamhetsanvisningar för privatpersoner. Den finns på webbplatsen Suomi.fi. De uppdaterade anvisningarna sporrar till självständig aktivitet i kriser och störningssituationer. Räddningsverket i Östra Nyland uppmanar invånarna att bekanta sig med beredskapsguiden.
Räddningsverket i Östra Nylands tjänster fungerar i störnings- och undantagssituationer, men det är viktigt att invånarna ser till att de själva är förberedda.
- En del har redan hunnit bekanta sig med ministeriets beredskapsguide. Jag rekommenderar att precis alla gör sig bekanta med guiden. Guiden lyfter fram vikten av att var och själv har beredskap. En väsentlig del av det är att se till att man har ett reservförråd så att man klarar sig 72 timmar hemma, berättar beredskapschef Juha Alander vid Räddningsverket i Östra Nyland. Det är också viktigt att hjälpa dem som har nedsatt funktionsförmåga, såsom äldre personer, med att upprätta ett reservförråd.
Utöver att ha ett reservförråd är det bra att vara medveten om den lokala räddningsmyndighetens verksamhet
Beredskap är i synnerhet samarbete och också myndigheterna sköter sin andel omsorgsfullt. Till räddningsmyndighetens beredskap hör till exempel att ge farosignal och att uppmana befolkningen att förflytta sig till skyddsrum.
En allmän farosignal ges med larmsirener som i första hand är placerade där det bor eller rör sig mycket folk. Människor ska i första hand söka skydd inomhus efter att ha hört den allmänna farosignalen. Man förflyttar sig till skyddsrum först på myndigheternas order. Efter att den allmänna farosignalen gått ska man följa nyheterna och myndighetsmeddelanden från tillförlitliga källor. I Östra Nyland är skyddsrummen koncentrerade till större tätorter, och i krissituationer skyddas befolkningen också genom evakuering och tillfälliga skyddsrum.
Tillsammans med nödcentralen i Kervo testar Räddningsverket i Östra Nyland larmsirenen så att de turas om varannan månad. Räddningsverket i Östra Nyland testar larmsirenen jämna månader, kl. 12 den första vardagsmåndagen i månaden oavbrutet i sju sekunder, då signalen ljuder från räddningsstationen i Kungsporten i Borgå.
- Att testa den allmänna farosignalen är viktigt för att människor ska känna igen den och förstå dess betydelse i en verklig situation. Genom att testa får räddningsverket också information om hur larmanordningen fungerar och om eventuella fel så att de snabbt ska kunna åtgärdas. I en verklig situation är farosignalen en stigande och fallande ljudsignal som varar en minut eller en varning som myndigheterna meddelar via högtalare, fortsätter Alander.
Befolkningsskyddslarmen är först och främst avsedda för att varna dem som rör sig utomhus. Det är också värt att notera att bland annat vädret och terrängen påverkar hur befolkningsskyddslarmen hörs. Alander betonar att räddningsmyndigheten i en verklig farosituation ändå informerar och ger anvisningar i flera kanaler om varför man har slagit larm med farosignal. Alander rekommenderar att man laddar ner 112-appen till telefonen, eftersom det är via appen som det skulle ges noggrannare instruktioner. Kristålighet är en helhet som består både av förnödenheter och av mental beredskap för exceptionella situationer.
