Projektet Good Relations vid inrikesministeriets enhet för juridiska frågor arrangerade den 4 september 2013 en internationell workshop i Helsingfors. Syftet med workshopen var bl.a. att diskutera definitionen på goda relationer mellan olika befolkningsgrupper i Finland, Sverige och Europa. På workshopen inleddes också en diskussion för att utarbeta mätare och indikatorer för goda relationer.
Ett dugligt samhälle som mål
I workshopens huvudanförande behandlade specialforskare, PD Pasi Saukkonen från Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore begreppen goda relationer och xenofobi samt främjande och mätning av goda relationer.
- Etniska relationer handlar om relationer mellan människor, och relationerna mellan människor kan ofta vara dåliga. När man försöker åstadkomma bättre etniska relationer måste de i första hand granskas som "normala" relationer mellan människor, framhävde Saukkonen.
Enligt Saukkonen är det mänskligt att vara rädd för det okända, men uppfattningen om vad som är konstigt eller främmande är beroende av tid och kultur.
- Historien påverkar våra attityder. Det är en helt annan sak att vara ryss i Finland än t.ex. i Sverige. Främjande av goda etniska relationer förutsätter en kulturändring. Det tar mycket tid och föder motstånd. Vi är ofta för otåliga och skulle genast vilja se resultaten av åtgärderna, sade Saukkonen.
Saukkonen varnade för att man inte ska ställa upp för ambitiösa mål för främjandet av goda etniska relationer.
- Konflikter mellan människor är oundvikliga. Det väsentliga är hur man klarar sig av dem och vad man gör för att de inte blir strukturella. I stället för att försöka nå ett paradis med ideala relationer lönar det sig att ha ett dugligt samhälle och drägliga relationer som mål, påpekade Saukkonen.
Förebyggande av rasism tar tid
Inrikesministeriets internationella samarbetspartner inom projektet Good Relations är arbetsmarknadsdepartementet i Sverige och rådet för etniska minoriteter i Nordirland NICEM. På workshopen i Helsingfors tog Christer Mattsson från Kungälvs kommun upp ett exempel på hur man i Sverige på lokal nivå bekämpar rasism. Han är lärare och chef inom socialtjänsten och har i flera år jobbat med radikaliserade ungdomar.
- Intolerans och xenofobi är de största hindren för att etniska grupper ska kunna leva sida vid sida, konstaterade Mattsson. I Kungälvs kommun förstod man på allvar extremismens konsekvenser år 1995 då nynazisterna dödade en ung pojke. Sedan dess har man i kommunen målmedvetet arbetat för toleransen och mot rasismen.
Mattsson betonade uttryckligen att tolerans är nyckeln till fredlig samexistens. På samma sätt som Saukkonen efterlyste också Mattsson långsiktighet i arbetet mot rasism.
- Om vi försöker göra snabba ändringar blir det ofta bara värre. Toleransfostran och arbetet mot rasism kräver tid och förutsätter målmedvetna åtgärder i goda och dåliga tider. Enskilda evenemang, manifestationer och symboliska åtgärder mot rasism förändrar inte verkligheten på gräsrotsnivå, framhävde Mattsson.
Indikatorerna för goda relationer diskuterades
Över 40 representanter för frivilligorganisationer, kommuner och universitet deltog i workshopen. På eftermiddagen funderade deltagarna i arbetsgrupper på hur man kan mäta goda relationer. Det var speciellt anmärkningsvärt att representanterna för olika etniska minoritetsgrupper och mångkulturella föreningar deltog aktivt i diskussionerna.
I projektet Good Relations behandlar man mätningen av relationerna mellan befolkningsgrupper på fyra olika delområden som baserar sig på den mätare för goda relationer som publicerats 2010 av Equality and Human Rights Commission i Storbritannien. Dessa fyra delområden är attityder, personlig säkerhet, växelverkan samt deltagande och påverkan. Avsikten är att för delområdena finna indikatorer och mätare på lokal nivå.
Projektets resultat kommer att publiceras i form av en referensram och mätare för goda relationer. Dessutom utarbetas en praktisk guide för lokala aktörer om olika praktiska förfaranden för att främja goda relationer. Både referensramen och guiden publiceras på projektets avslutningskonferens i september 2014.
En rapport om workshopen i Helsingfors publiceras i september på webbplatsen för projektet Good Relations på adressen: http://www.intermin.fi/sv/utveckling/good_relations
Ytterligare information: projektchef Liisa Männistö (liisa.mannisto@intermin.fi, tfn 071 878 8296)
