Nio av tio finländare anser att befolkningsskyddet är en nödvändig säkerhetsåtgärd

Enligt rapporten Finländarnas räddningsattityder 2023 är finländarna fortfarande positiva till räddningsväsendet. Världshändelserna, till exempel Rysslands anfallskrig mot Ukraina, märks tydligt i hur sannolikt finländarna anser det vara att olika risker realiseras. Finländarna upplever också att till exempel befolkningsskyddet behövs mer än tidigare.

Enligt rapporten Finländarnas räddningsattityder 2023 förhåller sig finländarna fortfarande positiva till räddningsväsendet. Räddningsväsendet upplevs allmänt taget som pålitligt, professionellt och effektivt. Män och unga förhåller sig något negativare till räddningsväsendet än kvinnor och äldre.

I undersökningen utreds bland annat finländarnas riskupplevelser, beredskap, säkerhetskompetens, uppfattningar om räddningsväsendet och erfarenheter av räddningspersonalen. Inrikesministeriet beställde undersökningen av Räddningsinstitutet och den genomfördes i form av en webbpanelenkät som besvarades av cirka 3 000 personer runt om i landet. Undersökningen har gjorts med tre års mellanrum sedan 1992.

Finländarna anser att risken för ett anfallskrig är mer sannolik än för tre år sedan

På grund av Rysslands aggressiva anfallskrig mot Ukraina ansågs ett anfallskrig även mot Finland vara klart mer sannolikt än tidigare. Detta märktes också i frågor om behovet av befolkningsskydd: nio av tio finländare upplever befolkningsskyddet som en nödvändig säkerhetsåtgärd. Med befolkningsskydd avses myndigheternas åtgärder för att skydda civila bland annat i väpnade konflikter. Redan 2020 fördubblades det upplevda behovet av befolkningsskydd, och i år fortsatte det att öka ytterligare.

Däremot tyckte svarspersonerna att en pandemi var mycket mindre sannolik än 2020. Hur sannolika de olika riskerna upplevdes vara varierade beroende på svarspersonens ålder, boendeform och kön. Män upplevde oftare än kvinnor att sannolikheten för alla risker var mindre. 

Nästan alla finländare känner till nödnumret – det finns ändå mycket utrymme för förbättring inom säkerhetskompetensen

Det som i synnerhet hör till beredskapen är enligt finländarna bland annat brandvarnare och ett första hjälpen-kit eller första hjälpen-utrustning. Reservförråd blev populära som en del av beredskapen, men samtidigt kan bara var sjätte finländare säga vad som avses med ett reservförråd. Till exempel visste endast var fjärde finländare att man med hjälp av reservförrådet bör klara sig utan utomstående hjälp i 72 timmar.

Nästan alla finländare känner till nödnumret. Däremot kan bara 10 procent av finländarna berätta vad de ska göra när de hör den allmänna farosignalen. När man hör den allmänna farosignalen ska man söka skydd inomhus, stänga dörrarna och fönstren, sätta på radion och vänta på närmare anvisningar.

När det gäller de sätt på vilka människor vill ha information om eventuella faror, har de traditionella kommunikationskanalerna en framträdande roll. Cirka hälften av finländarna önskar få varningsmeddelandena per sms.

Ytterligare information:

Oliver Saal, forskare, Räddningsinstitutet, fornamn.efternamn@pelastusopisto.fi 
Alisa Puustinen, specialforskare, Räddningsinstitutet, fornamn.efternamn@pelastusopisto.fi
Teija Mankkinen, konsultativ tjänsteman, fornamn.efternamn@gov.fi