Förvaltningstvångsmedel används när ett föreläggande att avhjälpa brister som utfärdats av räddningsmyndigheten inte har följts. Räddningsmyndigheten kan effektivisera sitt föreläggande med vite eller hot om tvångsutförande, där den brist som enligt föreläggandet ska avhjälpas avhjälps på den berörda partens bekostnad.
Betalning av vitet är inte ett alternativ till att följa föreläggandet att avhjälpa bristen. Även om parten betalar vitet innebär det inte att frågan är löst, utan räddningsmyndigheten börjar genast förbereda ett nytt, mer kännbart vite. Man fortsätter förelägga viten tills bristen har avhjälpts.
Vitets storlek påverkas av många faktorer, såsom typen och omfattningen av bristen som behöver avhjälpas, den berörda partens betalningsförmåga samt eventuella andra faktorer. Varje vite föreläggs enligt övervägande från fall till fall, och därför kan två olika aktörer få olika stora viten för samma förseelse. Syftet med vitet är inte att bestraffa försummelse av en bestämmelse, utan att sporra till att avhjälpa bristen.
Det enklaste sättet att undvika ett vite är att genast avhjälpa den upptäckta bristen och kontakta den brandinspektör som ansvarar för ärendet.
Hur framskrider processen?
Om brister upptäcks exempelvis i brand-, utrymnings- eller kemikaliesäkerheten i samband med tillsynen över den byggnad du ansvarar för eller till exempel i den affärsverksamhet du bedriver, förordnar räddningsmyndigheten att bristerna ska korrigeras.
Korrigeringsförordnandet sänds till dig i form av ett granskningsprotokoll antingen elektroniskt eller per post. Om du underlåter att verkställa givna förordnanden inom utsatt tid eller inte lämnar in behövliga bevis för att bristerna avhjälpts till brandinspektören, kommer räddningsmyndigheten att vidta åtgärder för att använda administrativa tvångsmedel.
Användning av administrativa tvångsmedel förutsätter alltid två separata beslut av myndigheten. Om det till exempel är fråga om ett vite, ska det först fattas ett tillsättningsbeslut i fråga om vitet och därefter ett utdömningsbeslut. Förvaltningslagen förutsätter att en part ska höras innan ett förpliktande beslut som gäller honom eller henne fattas. Således hörs både beslutet om förordnande och utdömande separat. Processen framskrider alltså i sin helhet i fyra olika faser:
• Hörande i föreläggandeskedet
• Föreläggandebeslut
• Hörande i utdömningsskedet
• Utdömningsbeslut
För varje fas ges ett eget protokoll till den berörda parten.
Syftet med hörandet är att ge parten möjlighet att ta ställning till beslutet som gäller honom eller henne och till exempel lägga fram motiveringar till varför till exempel en brist som hänför sig till brandsäkerheten inte korrigerats. Förvaltningsbesvär kan ännu inte anföras över hörandet, men omprövning kan begäras till exempel för rättelse av ett skrivfel eller någon annan omständighet.
Besluten är förpliktande. Ett besvär över dem kan anföras hos förvaltningsdomstolen inom besvärstiden. Protokollet över hörandet skickas elektroniskt, men beslutsprotokollet ska delges som bevislig delgivning. I praktiken innebär detta ett mottagningsbevis som ska hämtas från postens verksamhetsställe. Om du inte avhämtar brevet efter att ha fått meddelandet, levereras det av tingsrättens utmätningsman.
När ett beslut om utdömande har fattats, kan betalning av vite eller hot om tvångsutförande inte längre undvikas. När det gäller viten börjar räddningsmyndigheten genast förbereda ett nytt vite. Ni kan undvika nya viten genom att omedelbart avhjälpa bristerna.
Mer information kan begäras av den brandinspektör med vilken du har uträttat ärenden.
Läs mer
Räddningslagen
Förvaltningslagen
Viteslag
