Beredskapskoalition sammanträder i Helsingfors: Ryssland utgör det största säkerhetshotet mot Europa

Finlands, Sveriges, Danmarks, Estlands, Litauens, Lettlands, Belgiens, Nederländernas, Luxemburgs, Polens och Tysklands ministrar med ansvar för inre säkerhet och beredskap (eller deras ställföreträdare) samlas i Helsingfors den 16 april för att diskutera EU:s beredskap för säkerhetshot och för olika kriser. President Sauli Niinistö och EU-kommissionären för beredskap Hadja Lahbib håller mötets öppningsanföranden.

Beredskapssamarbetet i EU främjas i en koalition bestående av elva länders ministrar. Beredskapskoalitionen inrättades våren 2025. Koalitionen, som nu sammanträder för tredje gången, lyfter i sitt arbete fram bland annat vikten av risk- och hotbedömningar, skyddet av kritisk infrastruktur samt betydelsen av civil-militärt samarbete. EU:s gemensamma beredskap är en viktigare fråga än någonsin.

– Ryssland utgör det största säkerhetshotet mot Europa. Det handlar om ett existentiellt hot som inte bara berör länderna i främsta linjen, utan konsekvenserna känns i hela Europa, säger inrikesminister Mari Rantanen, som är ordförande för mötet.

– Vi måste fortsätta att satsa på hela samhällets beredskap utöver den militära beredskapen. Beredskap och inre säkerhet utgör också en viktig del av försvarsförmågan. Åtgärder på EU-nivå kan tillföra betydande mervärde och förbättra unionens förmåga att hantera situationer som berör flera medlemsländer, säger minister Rantanen.

Övergripande säkerhet och beredskap utgör ett brett politikområde som ännu söker sin plats i många länder och i EU. Beredningsarbetet kräver samarbete, samordning och resurser. Om EU inte vidtar beredskapsåtgärder riskerar framtida kriser att bli ännu svårare att hantera. Beredskapsaspekter bör beaktas genomgående i samband med reglering och lagberedning.

Erfarenheterna från Ukraina bör utnyttjas i full utsträckning

Säkerhetsmiljön har förändrats för en lång tid framöver, och Rysslands omfattande anfallskrig mot Ukraina är fortfarande den främsta faktorn som påverkar Europas säkerhet. Det är av avgörande betydelse, också för Europas säkerhet, att EU:s starka stöd till Ukraina fortsätter så länge som det behövs. Även konflikten i Mellanöstern har omfattande konsekvenser för Europas säkerhet.

Vid ministermötet diskuteras hur viktigt det är att ta till vara Ukrainas erfarenheter av det ryska anfallskriget. Ukraina har bland annat utvecklat innovativa lösningar för att skydda civila, och landet besitter särskild expertis exempelvis i fråga om användningen och bekämpningen av drönare.

– Drönare utgör ett nytt slags hot mot Finlands och EU:s säkerhet. Ansvaret för beredskapen mot detta hot vilar också på de civila myndigheterna. Bekämpningen av drönare kräver nya befogenheter, anskaffning av tekniska system och kompetens, konstaterar minister Rantanen.

Mer information:
Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, tfn 0295 488 400, fornamn.efternamn@gov.fi
Laura Yli-Vakkuri, överdirektör, tfn 040 720 2216, fornamn.efternamn@gov.fi