Medborgarna ska ta ansvar för sin egen beredskap – myndigheterna ansvarar för samhällets funktion

Genom beredskap förbereder sig invånare, företag och myndigheter för svåra tider – från små störningar till större kriser. Invånare bör kunna klara sig hemma i minst tre dygn, det vill säga 72 timmar, till exempel vid el- eller vattenavbrott. Myndigheterna strävar efter att förebygga risker samt stöda under störningar och återhämtning.

En störning kan orsakas av ett naturfenomen (t.ex. storm eller översvämning), en storolycka (t.ex. omfattande miljöskada) eller avsiktligt framkallad störning (t.ex. avbrott i data- eller mobilnät).

Myndigheterna ansvarar för befolkningens grundläggande försörjning, försörjningsberedskap och samhällets funktionsförmåga i samarbete med näringslivet och frivilligorganisationer. Räddningsmyndigheternas uppgifter omfattar befolkningsskydd och dess regionala samordning.

Myndigheternas arbete bygger på en nationell och en regional riskbedömning. Den regionala riskbedömningen är grunden för landskapets gemensamma beredskap. I den förutspås händelser som kan drabba hela Finland eller en viss region och som kräver exceptionella åtgärder av myndigheterna.

En ny nationell riskbedömning är på kommande, där ingår även en bedömning av kritisk infrastruktur och samhällsviktiga aktörers förmåga att tåla störningar.

– Förändringarna i världsläget märks allt oftare som olika störningar – både naturorsakade och människoskapade. Myndigheterna och näringslivet arbetar för att minska deras konsekvenser och trygga de livsviktiga funktionerna. Samhällets resiliens är ändå som starkast när också frivilligaktörer och medborgare deltar i egen beredskap, påpekar resultatområdesdirektören för räddningstjänster och prehospital akutsjukvård Vesa Halonen.

Hemlager skapar trygghet

• Det viktigaste i den egna beredskapen är ett hemföråd av vatten och livsmedel. Förvara livsmedel som håller länge och inte kräver tillredning.

• Förvara vatten i obrutna flaskor från butiken, cirka 2 liter per person och dygn. Ha rena hinkar med lock eller dunkar med kork för att hämta vatten.

• Möjligheten att använda olika betalningsmedel underlättar vid störningar i betaltrafiken. Ha konton och kort i flera banker och alltid lite kontanter till hands.

• Vid elavbrott ger ficklampor och ljus belysning. LED-lampor är säkrare än levande ljus. Har du extra batterier till ficklampor och lampor?

• Även batteriradio, powerbanks och reservkraft- samt värmekällor som fungerar utan el är viktiga. Den nationella elavbrottskartan finns på https://sahkokatkokartta.fi/

• Håll elbilens batteri tillräckligt laddat. Även tanken i en bil med förbränningsmotor bör alltid innehålla bränsle. Under elavbrott fungerar inte bensinstationerna.

• Hemmet bör innehålla nödvändiga mediciner, värkmedicin, förband och desinfektionsmedel. Jodtabletter mot radioaktiv strålning bör också finnas, men de ska tas endast på myndigheternas uppmaning.

• Kom ihåg att se till att även äldre anhöriga klarar sig.

Befolkningsvarningssystemet och 112 Suomi-appen

Vid en fara informeras invånarna via ett flerkanaligt varningssystem. Det omfattar radio, tv, text-tv, 112-appen samt utomhusvarningssirener, som finns främst i tätorter.

Alla som bor i Finland bör ladda ner 112 Suomi-appen till sin mobil, eftersom den inte bara hjälper till att larma hjälp och lokalisera nödställda, utan också fungerar i många andra störningssituationer.

Nödcentralsverket publicerar myndigheternas varningsmeddelanden, övriga myndighetsmeddelanden och trafikmeddelanden via appen. I appen finns också anvisningar för beredskap och agerande vid störningar.

I en nödsituation ger myndigheterna skyddsanvisningar

En del av befolkningsskyddet är skyddsrum. I Finland finns cirka 50 500 skyddsrum med plats för 4,8 miljoner människor.

Bostadsbolag har i regel egna skyddsrum eller gemensamma skyddsrum tillsammans med andra bolag. Dessutom har arbetsplatser och olika inrättningar egna skyddsrum. Det finns färre allmänna skyddsrum, främst i städer, och de är avsedda för att skydda människor som rör sig utomhus. I glesbygden och småhusområden ansvarar invånarna själva för sitt skydd. Vid behov används områdets skyddsrum gemensamt. Räddningsmyndigheterna och kommunerna ger anvisningar om användningen av skydden.

Under normala förhållanden används skyddsrum ofta som förråd eller hobbyutrymmen. Fastighetsägaren ansvarar för skötsel och underhåll. Enligt lag ska skyddsrummen kunna tas i bruk inom 72 timmar från det att myndighet gett order. Under denna tid töms skyddet på överflödiga föremål och utrustas för skyddsbruk.

I en nödsituation ska man söka skydd inomhus, i första hand i sitt eget hem, eller gå till skyddsrum endast på myndigheternas order. Om en fara hotar som kräver skyddsåtgärder är utgångspunkten att invånarna evakueras till en tryggare plats, inte till skyddsrum.

Mer information om beredskap:

72timmar.fi/sv 
pelastustoimi.fi/sv/beredskap 
suomi.fi/beredskap 
 

Kontakter: beredskapschef Mikael Mattila, mikael.mattila@pelastustoimi.fi, 040 190 8923.