Gå till aktuellt

Redogörelsen för den inre säkerheten
Målet är att Finland ska vara världens tryggaste land för alla människor och människogrupper

Inrikesministeriet
20.5.2021 13.30
Pressmeddelande 57/2021
Redogörelsen för den inre säkerheten.

Torsdagen den 20 maj godkände statsrådet redogörelsen för den inre säkerheten och överlämnade den till riksdagen för behandling. Målet för redogörelsen är att alla människor och människogrupper i Finland ska få leva i ett allt tryggare land.

I redogörelsen för den inre säkerheten analyseras nuläget och de nationella och globala förändringskrafterna i fråga om den inre säkerheten i Finland och fastställs målen och den planerade utvecklingsriktningen för den inre säkerheten fram till 2030.

Utan aktiva åtgärder och en aktiv politik ökar de förändringskrafter som påverkar Finlands inre säkerhet negativt, såsom ojämlikhet och utslagning, befolkningens stigande ålder och polarisering. Den brottslighet som sker på internet och cyberbrottsligheten har ökat och utvecklats snabbt. Globala utmaningar såsom klimatförändringar, utarmning av den biologiska mångfalden, migration och pandemier kan orsaka ojämlikhet, skapa utsiktslöshet och fördjupa skiljelinjerna.

Politiken för den inre säkerheten bygger på förebyggande arbete

Enligt en enkät om medborgarsäkerheten i Finland [1] upplever 96 procent av finländarna sitt liv som tryggt. Vilka säkerhetsproblem en människa stöter på i vardagen beror i hög grad på personliga egenskaper, förhållanden och erfarenheter.

”De största hoten mot Finlands inre säkerhet är fortfarande marginalisering, social ohälsa och komplexa sociala problem. Det krävs åtgärder från hela samhället för att bekämpa dessa. Det viktigaste målet i arbetet för den inre och yttre säkerheten är att trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna för var och en, betonar inrikesminister Maria Ohisalo.

Målet för redogörelsen för den inre säkerheten är att säkra att utvecklingen av den inre säkerheten fortsätter så att Finland blir ett allt tryggare land för alla människor och människogrupper som bor i Finland.

Detta mål uppnås bland annat genom att

-    man i myndigheternas verksamhet prioriterar förebyggande arbete i stället för korrigerande     åtgärder,
-    förtroendet för aktörerna inom den inre säkerheten hålls högt hos alla befolkningsgrupper
-    man ser till att hjälpen i nödsituationer når fram snabbt i hela landet.

”En stark trygghetskänsla i vardagen bär också genom kriser. De underliggande orsakerna till säkerhetsproblemen måste motarbetas effektivt också genom samarbete på bred front och andra åtgärder än de som vidtas av säkerhetsmyndigheterna. Vi måste förebygga sådan utsatthet som överförs från generation till generation och stärka trygghetskänslan i synnerhet hos dem som har det svårt. På så sätt ökar trygghetskänslan hos de mest utsatta människorna i vårt samhälle, vilket också stärker säkerheten i samhället i större utsträckning", säger inrikesminister Ohisalo.

Jämlika och tillgängliga tjänster i hela landet

Säkerhetsmyndigheterna har en avgörande roll när det gäller att garantera den inre säkerheten vid olyckor, störningar och brott. Säkerhetsmyndigheternas verksamhet tryggar att allmänheten kan lita på samhällets hjälp i de allra mest allvarliga situationerna. Hög inre säkerhet bidrar till att skapa fred i samhället.

Säkerhetsmyndigheternas och rättsvårdens tjänster bör tillhandahållas så att människor i hela landet får den hjälp de behöver snabbt, effektivt och jämlikt. Genom tjänsterna minskar man den säkerhetsrelaterade ojämlikheten mellan olika människogrupper. Detta förutsätter en tillräcklig personal och materiel och att samarbetet mellan olika myndigheter fungerar.

I redogörelsen analyseras utvecklingen av och arbetet för den inre säkerheten i förhållande till de förändringar som är att förvänta i det finländska samhället som en del av Europa och det internationella samfundet. Framtidsanalysen sträcker sig fram till 2030. Olika ministerier och myndigheter har deltagit i beredningen av redogörelsen, och även andra aktörer har hörts på bred front. Vid beredningen har man också beaktat den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen samt försvarsredogörelsen, som är under beredning.

Ytterligare information:
Kirsi Pimiä, kanslichef, tfn 0295 418 803,
[email protected]