Europeiska kommissionen offentliggjorde en strategi för en beredskapsunion onsdagen den 26 mars. Den ger riktlinjer för arbetet med att stärka säkerheten i Europeiska unionen under de följande fem åren. Det centrala målet för strategin är att skapa ett tryggt och hållbart Europa där medborgarnas säkerhet garanteras. Vi måste kunna förbereda oss på alla slags hot – från extrema väderfenomen till hybridhot. Vi kan inte blunda för de allvarligaste scenarierna. Europa måste också förbereda sig på risken för krig.
Med tanke på civil beredskap och räddningsväsendet lyfter strategin för en beredskapsunion fram många viktiga utvecklingsobjekt och initiativ för att garantera befolkningens säkerhet. Lägesbilden och den gemensamma synen på hotmiljön stärks genom en övergripande risk- och hotbedömning på EU-nivå. EU:s system för snabb varning och viktiga mekanismer för krishantering, såsom EU:s civilskyddsmekanism, revideras och europeiska centrumet för samordning av katastrofberedskap ERCC stärks. Gemensamma kapaciteter på EU-nivå utvecklas, och samtidigt säkerställs också den befintliga kapacitetens kontinuitet. Detta är särskilt viktigt med tanke på de rescEU-beredskapsupplag som Finland ansvarar för.
I strategin tas befolkningens beredskap upp som ett centralt element. Syftet med de åtgärder som presenteras i strategin är att öka riskmedvetenheten, den egna beredskapen och resiliensen. Ett konkret exempel är rekommendationen om 72 timmars beredskap, enligt vilken varje EU-medborgare ska kunna tillgodose sina grundläggande behov i olika kriser självständigt under tre dygn. Också i denna fråga ligger Finland redan före många andra länder.
Lärdomarna från Ukraina har på ett brutalt sätt visat oss betydelsen av ett resilient och starkt civilsamhälle också i händelse av ett väpnat angrepp. För att stödja det civil-militära samarbetet föreslår strategin åtgärder för att förtydliga olika aktörers roller och ansvar när det gäller att reagera på kriser. Det är av största vikt att främja samarbetet på alla nivåer för att vi effektivt ska kunna skydda vår befolkning i alla situationer. I Ukraina ser vi hur räddningsväsendet, utöver sina grundläggande uppgifter under fredstid, släcker bränder som orsakats av väpnade attacker och räddar människor från ruinerna av byggnader. Förutsättningarna för detta arbete byggs upp inte bara genom befolkningsskyddet utan också genom materiell beredskap.
Utvecklingen av beredskapen kräver samarbete, samordning och resurser
Finland föregår med gott exempel när det gäller den europeiska beredskapen. Finland har möjlighet att ta en ledande roll i utvecklingen av den europeiska beredskapen. Genomförandet av strategin förutsätter en förändring av tänkesättet i hela Europa och konkreta åtgärder.
Vi har efterlyst en bred bild av olika hot, som också identifieras tydligt i strategin. Det mest effektiva sättet att svara mot de vittgående förändringarna i den europeiska säkerhetsmiljön är att samarbeta.
Strategin för en beredskapsunion har nu lagts fram, och nu startar arbetet. Beredningen förutsätter samarbete, samordning och resurser. Strategin har rätt budskap och innehåller viktiga byggstenar för att utveckla EU:s gemensamma krisberedskap. Nu är det viktigt att se till att det fortsatta arbetet resulterar i konkreta innehåll och åtgärder samt samarbetsstrukturer som främjar beredskapen i hela Europa. När de europeiska länderna är väl förberedda, stärks också vår egen säkerhet.
