Västra Nylands räddningsverk

Räddningsverksamhet

Räddningsverksamhet omfattar

• att ta emot larm,
• att varna befolkningen,
• att bekämpa en hotande olycka,
• att rädda olycksoffer, människor som befinner sig i fara, miljö och egendom.

Räddningsverksamhet innebär alltså olika slags uppgifter inom släckning och räddning samt begränsande av skador.

Västra Nylands räddningsverk har över 90 proffs inom räddningsverksamhet och akutvård i beredskap dygnet runt på olika håll i sitt område, på sammanlagt tolv brandstationer.
Dessutom betjänas området av personal från 40 avtalsbrandkårer, två militärbrandkårer, två industribrandkårer, fyra sjöräddningsföreningar och av personal i bisyssla i Tenala och Hangö.
Räddningsverksamhet kan utföras snabbt, effektivt och säkert i dagliga situationer, i samband med storolyckor, vid störningar i den normala situationen och i undantagsförhållanden.

Genom att trycka på länkarna kommer du till ifrågavarande sektion:

• Beredskap
• Eldsvåda
• Naturkatastrofer
• Olyckor till sjös
• Farliga ämnen och bekämpning av dem
• Att rädda djur
• Oljebekämpning
• Storolyckor

Beredskap

Räddningsverksamhetens aktionsberedskap består av fem delområden:

• personalens antal och kvalitet,
• utrustningens antal och kvalitet,
• i förväg uppgjorda funktionella planer,
• hur ledningen organiserats och
• räddningsverksamhetens aktionsberedskapstid.

Med aktionsberedskapstiden avses den tid från att den första räddningsenheten mottar ett larm fram till dess att räddningsgruppen inleder en effektiv räddningsverksamhet.

Räddningsverkets personalresurser består av personal i huvudsyssla, personal i bisyssla och personal som hör till avtalsbrandkårerna.

Genom räddningsverksamhetens ledningssystem leds räddningsverkets reglering av beredskap och räddningsverksamhet. Västra Nylands räddningsverks ledningssystem består av jourhavande chefen, lägescentralen, jourhavande brandmästarna och gruppledarna.

Västra Nylands räddningsverk har tre jourområden och varje jourområde har en jourhavande brandmästare. Räddningsverket har i sin grundläggande beredskap tolv brandchefer i huvudsyssla, vilka fungerar som gruppledare.

Räddningsverksamhetens planer är en stor del av räddningsverkets aktionsberedskap. Avsikten med planerna är att för sin del på basis av riskerna säkerställa att de resurser som behövs finns och att definiera de verksamhetsmodeller för räddningsverksamhet och ledning som behövs.

Räddningsverksamhetens prestationsförmåga har dimensionerats så att den motsvarar riskerna och olyckshoten i området. För att en tillräcklig aktionsberedskap ska kunna definieras har räddningsverkets område uppdelats i riskklasser. Räddningsverksamhetens resurser dimensioneras så att olyckor kan skötas effektivt och med ändamålsenliga resurser.

Räddningsverksamhetens aktionsberedskap har planerats också för störningssituationer och undantagsförhållanden.

Eldsvåda

En eldsvåda är en händelse där eld orsakar eller riskerar att orsaka skada. Eldsvådor kan delas upp i till exempel byggnadsbränder, terrängbränder och fordonsbränder.  I räddningslagen föreskrivs om åtgärder för att förebygga eldsvådor och för att släcka dem.

Hur ska man handla om en eldsvåda bryter ut hemma eller hos grannen?

Vad ska man göra efter en brand?

Naturkatastrofer

Stormar, störtregn och översvämningar orsakar ofta räddningsverket flera larmuppdrag samtidigt, vilket innebär att hjälpen inte når fram lika snabbt överallt. Därför är det viktigt att var och en funderar på förhand över hur man ska agera då en naturkatastrof sker och förbereda sig på att klara sig hemma till exempel utan el och vatten. Läs om hemmets nödförråd, på finska.

Räddningsverket kan hjälpa till exempel om en storm rivit bort takstrukturer eller om ett träd fallit eller hotar falla på ett hus eller en väg. Ett träd som fallit på en ellinje röjs i regel av det lokala elverket.

Försök hindra strömmande vatten från att nå ställen där det kan orsaka skada. Översvämningsskadorna berör eller hotar ofta fler byggnader samtidigt, vilket innebär att räddningsverket inte kan hjälpa alla nödställda lika snabbt. Ofta behövs också proffs som specialiserat sig på uppgiften.

Kymmenedalens räddningstjänst har gett ut en översvämningsguide för småhus (på finska) som ger praktiska råd för hur du kan förbereda dig inför översvämningar och hur du ska handla under en översvämning och efter den.

Läs också Meteorologiska institutets råd för hur man ska handla vid överraskande översvämningar.

Olyckor till sjös

Om du råkar i sjönöd, ring nödnumret 112 eller sjöräddningens nationella nödnummer 0294 1000.

Räddningsverksamhet på insjöar

Räddningsmyndigheterna leder räddningsuppdrag på insjöar. Alla våra fasta räddningsenheter samt separat angivna avtalsbrandkårer har beredskap till omedelbar ytbärgning. Ytbärgning innebär räddning utan dykarutrustning vid vattenytan eller strax under ytan.

Västra Nylands räddningsverk har beredskap att utföra ytbärgning inom hela sitt område. Beredskap för dykning finns på brandstationerna i Ängskulla i Esbo, Kyrkslätt, Lojo och Ekenäs.

Räddningsverksamhet på havet

I och med att trafiken till havs ökat har sannolikheten för allvarliga olyckor ute på havet också ökat. Gränsbevakningsväsendet och räddningsverken på kusten har utvecklat samarbetsmetoder med tanke på kemikalieolyckor och andra olyckor ute på havet. Dessa underhålls genom övningar varje år.

Gränsbevakningsväsendet leder och koordinerar sjöräddningen. Räddningsverket deltar i räddningsverksamheten som hjälpande myndighet och utnyttjar olika slags utrustning.
För livräddning i vatten har räddningsverket olika slags fartyg och annat materiel som anknyter till räddningsverksamhet.

Räddningsverket har också beredskap för att sköta andra slags olyckor ute på vatten, till exempel akutvård på holmar, olyckor i trafik ute på havet, eldsvådor på fartyg eller på holmar.

Farliga ämnen och bekämpning av dem

VOlyckor med farliga ämnen är plötsliga, oväntade och oavsiktliga händelser med ogynnsamma följder. Farliga ämnen klassificeras enligt egenskaper. Som farliga ämnen räknas ämnen som på grund av sin känslighet för explosion, brand eller strålning eller på grund av sin giftiga, frätande eller någon annan egenskap kan innebära risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljö.

I västra Nyland finns flera objekt där kemikalier behandlas och lagras i stor skala.

Därtill orsakar järnvägs- och landsvägstransporter för farliga ämnen som går genom området en olycksrisk. Ofta kan skadade transport- eller förvaringskärl för dessa ämnen orsaka en stor fara för befolkningen inom ett stort område, för industripersonalen eller för miljön.
Vårt räddningsverk har beredskap för olyckor med farliga ämnen. Vi övar i områdets riskobjekt med jämna mellanrum och bekämpningsutrustningen är utplacerad med hänsyn till riskerna i de olika områdena.

Alla våra fasta räddningsenheter är utrustade så att de kan inleda en första insats om en olycka med farliga ämnen har skett. Specialutrustning har också placerats i en bekämpningscontainer vid Lojo brandstation, hos Esbos röjningsenhet samt lokalt i släpvagnar och på brandstationer.

För att främja bekämpningen av farliga ämnen har räddningsverken i Nylands län utvecklat och samordnat sin utrustning och grundat en gemensam enhet för kemikaliebekämpning. Enheten är placerad vid Mellersta Nylands räddningsverks centralbrandstation, varifrån den kan nå nästan hela området inom en dryg timme. Dessutom betjänar en personsaneringsenhet vid Helsingfors stads räddningsverk hela området.

Att rädda djur

Västra Nylands räddningsverk har inte någon separat enhet för räddning av djur, utan vi sköter djurrelaterde uppgifter vid sidan av övriga uppdrag och enligt de resurser som finns till vårt förfogande.

Små djur väcker ofta en skyddsinstinkt hos människor, också då det inte skulle behövas. En till synes övergiven fågel- eller harunge är sannolikt inte övergiven utan honan avvaktar situationen på avstånd och återvänder till ungen när människorna begett sig iväg. Honan är den som bäst kan ta hand om sin unge.

Ett ovarsamt ingripande från en människa kan orsaka vilda djur skada. Fel föda medför till exempel utvecklingsstörningar för ungarna. Börja alltid med att först överväga om djuret faktiskt behöver hjälp.

Kom också ihåg att inte utsätta dig själv för fara. Till exempel om djuret är ute på svag is eller högt uppe är det bäst att djurets tillstånd kontrolleras av ett utbildat räddningsproffs som har rätt slags skyddsutrustning.

Du kan kontakta Högholmens vilddjurssjukhus för att få hjälp med att bedöma om djuret behöver hjälp, tfn 040 334 2954.

Oljebekämpning

Västra Nylands räddningsverk har ansvar för oljebekämpning i sitt område på land, i insjöområden, vid kusten och i den inre skärgården. Dessutom deltar vi under ledning av Gränsbevakningsväsendet i räddningsverksamhet vid fartygsoljeskador och fartygskemikalieolyckor.

Vid oljebekämpning använder vi specialutrustning som vi förvarar i räddningsverkets oljebekämpningslager. De ligger i Hangö, Ekenäs, Lojo, Kyrkslätt och på centralbrandstationen i Esbo. Räddningsverkets största oljebekämpningsfartyg har placerats ut jämnt över hela räddningsväsendets område.

Storolyckor

Med storolyckor avses olyckor som är speciellt allvarliga med tanke på döda eller skadade, eller med tanke på den skada som sker för miljö eller egendom, eller på grund av olyckans art.

Storolyckor kan orsakas av till exempel trafikolyckor, bränder, explosioner, olyckor i kärnkraftverk, krig, olyckor där farliga kemikalier eller strålning är inblandade, omfattande naturolyckor, vattenburna epidemier eller smittsamma sjukdomar.

I Västra Nylands räddningsverks område finns sju objekt vars verksamhet förutsätter en säkerhetsutredning.