Räddningsverket i Östra Nylands årsstatistik 2021 avslöjar hur viktiga de halvordinarie brandkårerna och avtalsbrandkårerna är för räddningsverksamheten. På glesbygden har den frivilliga verksamheten en särskilt stor roll.

Halvordinarie och avtalsbrandkårer i regionen kallades på uppdrag 1308 gånger under år 2021.

Antalet alarm inom de vanligaste uppdragsklasserna:

• första respons: 244
• granskning av brandalarm (förmedlat av nödcentralen): 180
• trafikolyckor: 129
• terrängbränder: 126
• byggnadsbränder: 115

Siffrorna beskriver hur många brandkårer eller brandstationer som larmades, inte antalet uppdrag.

Räddningsverket i Östra Nyland har tre brandstationer som bemannas av ordinarie personal. Stationerna finns i Borgå, Lovisa och Sibbo. I de övriga kommunerna sköter halvordinarie brandmän samt avtalsbrandkårer en stor del av räddningsväsendets uppdrag. Vid stora uppdrag har avtalsbrandkårerna en viktig roll även i städerna.

Statistiken visar vikten av halvordinarie och avtalsbrandkårer

Statistiken för byggnadsbränder i östra Nyland 2021 åskådliggör de halvordinarie brandkårernas och avtalsbrandkårernas centrala roll. I fjol larmades räddningsverket till cirka 40 byggnadsbränder.

Medianen för räddningsverkets insatstid för byggnadsbränder i fjol var 13 minuter 47 sekunder. Insatstiden räknas från tiden då en enhet larmas till ett uppdrag till tiden då enheten anländer till olycksplatsen. Utan halvordinarie och avtalsbrandkårer skulle insatstidens median för dessa uppdrag ha varit cirka tre minuter längre, 16 minuter 39 sekunder. I Lappträsk skulle insatstiden ha vuxit mest: mediantiden skulle ha varit 25 minuter.

Vid ungefär varannan byggnadsbrand inom räddningsverkets verksamhetsområde var den första enheten på plats från en halvordinarie brandkår eller avtalsbrandkår. På glesbygden var det ännu vanligare: vid alla utom två byggnadsbränder i Askola, Pukkila och Lappträsk var halvordinarie eller frivilliga krafter på plats till först. I Mörskom inträffade inga byggnadsbränder år 2021.

Jämförelsevis var ordinarie enheter först på plats vid två tredjedelar av byggnadsbränder i tätt bebyggda Borgå. Vid två byggnadsbränder var den första enheten från ett annat område: i Pukkila (Mäntsälä) och i Lovisa (Elimä).
Enheter från halvordinarie brandkårer och avtalsbrandkårer deltog i över 90 procent av byggnadsbränder i fjol. Under hela 2021 sköttes endast tre små bränder exklusivt av ordinarie enheter i Borgå.

– Enbart den här statistiken visar tydligt att halvordinarie kårer och avtalskårer spelar en väldigt viktig roll, säger Peter Johansson, räddningsdirektör vid Räddningsverket i Östra Nyland.

Korta avstånd avtalsbrandkårernas trumfkort

Trots att avtalsbrandkårernas utryckningstid naturligtvis är längre än de ordinarie enheternas förkortas deras insatstid tack vare brandstationernas läge, särskilt på glesbygden. Körtiden till olyckor inom det egna området är kortare än för ordinarie enheter.

Depåberedskap är en av avtalsbrandkårernas viktigaste roller. Om en ordinarie enhet är engagerad i ett långvarigt uppdrag kan avtalsbrandkårerna larmas till beredskap på sin station. Då kompletterar de den omedelbara beredskapen på området.

Har avtalsbrandkårerna tillräckligt med personal?

Riksomfattande undersökningar visar att avtalsbrandkårernas utmaningar är bland annat förändringar i områdets och befolkningens uppbyggnad, frågan om det finns tillräckligt med brandkårister samt kraven på kunnande och kondition.

– De här utmaningarna är verklighet även i östra Nyland, konstaterar räddningsdirektör Peter Johansson. De beslut vi fattar idag på lokalt, regionalt och nationellt plan avgör hurudan funktionsförmåga avtalsbrandkårerna och hela räddningsväsendet har i framtiden.