Den egna beredskapen tryggar din vardag vid störningar av olika slag.
Beredskap och befolkningsskydd tryggar störningssituationer och undantagsförhållanden i vardagen. Allas egna förberedelser, så som att upprätthålla ett reservförråd, gör att man lättare klarar elavbrott, stormar och andra störningssituationer. Räddningsverket sköter beredskapsplaneringen, övar ledning av störningssituationer och upprätthåller larmsystem samt övervakar underhåll av skyddsrum i anknytning till brandtillsyner. Samarbetet mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer säkerställer, att samhällets viktiga funktioner fortsätter i alla säkerhetssituationer.
Hur har du förberett dig för vardagens störningssituationer?
Beredskap betyder att man förbereder sig för olika störningar och kriser samt undantagsförhållanden i förväg. Om något avvikande händer, påverkar allas egen beredskap och aktivitet hur bra vi klarar oss.
Situationer som kräver beredskap är till exempel:
långa el- och vattenavbrott,
långa störningar i internets eller banktjänsters funktioner,
naturfenomen, som storm och skogsbrand,
långvarigare kriser, som pandemi eller militär konflikt.
Vi rekommenderar alla invånare i området att ha ett reservförråd hemma, som består av förnödenheter som man använder i vardagen så som vatten, livsmedel, första hjälpenutrustning samt ficklampa och batterier och reservströmkälla som lämpar sig till att ladda mobilen. Det kan vara bra att reservera kontanter till köp av nödvändiga förnödenheter under minst tre dagar.
Störningssituationer påverkar samhällets funktion
Det kan uppstå olika sorters störningssituationer, men man kan förbereda sig på alla. Beredskap är verksamhet, med vilken man säkerställer en så störningsfri skötsel av individens och samhällets olika uppgifter i alla situationer. Till exempel kan väderförhållanden orsaka många slags farosituationer.
Vår skyldighet är att med beredskapsplaner och förberedelser av verksamheten säkerställa, att räddningsuppgifterna kan skötas i alla säkerhetssituationer. Vi upprätthåller ständig beredskap på alla våra räddningsstationer för eventuella olyckor. Vi har stöd av områdets cirka trettio avtalsbrandkårer.
För ledning av störnings- och krissituationer har man ständig beredskap.
Med beredskapsövningar testar man räddningsverkets förmåga att trygga samhällets kritiska funktioner i störningssituationer. Övningar ordnas som korta övningar av störningssituationer och som omfattande regionala eller nationella beredskapsövningar.
Kommunerna ansvarar för sin egen beredskap och tryggandet av verksamhetens kontinuitet. Vi stöder kommunernas beredskap och beredskapsplanering enligt beslut om servicenivå i vårt verksamhetsområde. Dessutom samarbetar vi med områdets andra myndigheter, välfärdsområden, företag samt andra aktörer.
Befolkningslarmet varnar för fara som en del av ett flerkanaligt larmsystem
I Finland finns ett flerkanaligt larmsystem för att varna befolkningen. Till det hör radio, TV, text-TV, 112 Suomi-applikationen och räddningsverkens upprätthållna och utvecklade befolkningslarmsystem. Vi sköter varnandet av människor i faro- och olyckssituationen enligt skyldigheten i räddningslagen.
I vårt räddningsområde finns över 70 fast installerade befolkningslarm. Användningsområdet för fasta befolkningslarm finns främst i områden med högre risker, som bland annat är tätbebyggda områden, lager- och produktionsanläggningar av kemikalier samt transportvägar. Larmen kan aktiveras antingen av Mellersta Nylands räddningsverk eller nödcentralen.
Befolkningslarmets ljud hörs nödvändigtvis inte inomhus. Befolkningslarmet är i första hand avsett för att varna människor som befinner sig utomhus och uppmana dem att söka skydd inomhus.
Larmen testas den första måndagen varje månad genom att avge ett testljud under sju sekunder från larmen.
I en verklig farosituation ges en allmän larmsignal med larmen som är en minut lång. I samband med larmsignalen ges ett faromeddelande genom medierna, som innehåller mer information om farosituationen och myndigheternas anvisningar.
Vi rekommenderar att ladda 112 Suomi-applikationen och att uppdatera den regelbundet. Genom den kommer faromeddelandena i telefonen utifrån positionsdata.
Med befolkningsskydd skyddar man befolkningen för krigets faror
Avsikten med befolkningsskydd är att skydda befolkningen och trygga samhällets funktionsförmåga för de förstörelser som kriget orsakar. Befolkningskyddet har en skyddad ställning enligt internationell rätt. Räddningsmyndigheterna har en central funktionell och koordinerande roll i befolkningsskyddet. Vid sidan av räddningsväsendet ansvarar de myndigheter för befolkningsskyddet, som sköter motsvarande uppgifter även under normala förhållanden.
Befolkningsskyddsuppgifter som hör till räddningsverket är bland annat att varna, evakuera, skydda befolkningen i skyddsrum samt släcknings- och räddningsverksamhet. Dessutom styr och koordinerar räddningsverket befolkningsskyddets beredskap i sitt område.
Skyddsrum
Skyddsrummet skyddar till exempel mot radioaktiv strålning, byggnadsras och vapeneffekt. De är avsedda att användas som skydd under krig. Uppmaningen att söka skydd ger myndigheterna.
I Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde finns ungefär 4800 skyddsrum, som är privata husskydd i bostads-, affärs- och industribyggnader. Husskydden har byggts för byggnaden eller byggnadsgruppen ifråga och skyddsrummens skyddsplatser hör i första hand till de som bor, arbetar eller uppehåller sig permanent i byggnaden. Skyddsrummets storlek och antal skyddsplatser är dimensionerad enligt byggnadens våningsyta eller personantal. I Mellersta Nylands räddningsverkets verksamhetsområde finns inte några allmänna skyddsrum.
Enligt räddningslagens 71 paragraf ”Skyldigheten att inrätta skyddsrum i samband med nybyggen” ska skyddsrum byggas i byggnad som är avsedd för boende, arbete och permanent uppehåll, vars våningsyta är minst 1200 m2. Skyddsrummet ska byggas i industri-, produktions-, lager- och samlingsbyggnader, vars våningsyta är minst 1500 m2.
Om det inte finns något skyddsrum i min byggnad?
Skyddsrum är inte det enda sättet att skydda befolkningen. Befolkningen kan även skyddas med andra sätt, som myndigheterna ger närmare information om när situationen kräver det. Dessa kan till exempel vara att söka skydd i inomhusutrymmen, tillfälliga skydd, på eget initiativ förflytta sig till säkrare område och evakuering av befolkningen med myndighetsbeslut.
Om skyddsrummet inte är nära, är grundinstruktionen att söka skydd i de närmaste inomhusutrymmen som ger bäst skydd, till exempel i de mellersta delarna av byggnaden.
Skyddsrummets utrustning, underhåll och ibruktagning
Enligt räddningslagens 3 kapitel hör underhåll av skyddsrummet och skyddsrummets utrustning till skyldigheterna för byggnadens ägare och innehavare. Räddningsmyndigheten övervakar underhållet av skyddsrummen enligt sin övervakningsplan i samband med brandtillsyner.
För skyddsrummens säkerhets- och skyddsmaterial, som verktyg och personliga skydd, finns inte längre några giltiga bindande bestämmelser. Det är dock rekommenderbart, att det i skyddet ska finnas nödvändiga material för att sätta skyddet i användningsbart skick och skydda sig.
Skyddsrummet samt skyddsrummets utrustning och anordningar ska hållas i ett sådant skick, att skyddsrummet kan tas ibruk på 72 timmar (Räddningslagen 76 §). Skyddsrummen skulle tas ibruk efter myndighetsbeslut när krig hotar.
